Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Iran kastar grus i rysk propagandamaskin

När det ukrainska passagerarplanet kraschade i Iran dröjde det inte länge innan det ryska propagandamaskineriet drog i gång. Fingrar pekades mot såväl USA som Ukraina – men när Iran plötsligt tog på sig skulden blev det budskapet svårt att sälja.

Bilden visar den plats utanför Teheran där det ukrainska passagerarplanet kraschade den 8 januari.Bild: Ebrahim Noroozi/AP/TT
Vinstmaximerande ukrainare använde ett gammalt skrotfärdigt flygplan.
De enda med kapacitet att skjuta ner flygplanet är USA – och de skjuter metodiskt ned civila plan.
Planet krockade med en amerikansk spiondrönare, så USA sköt ned planet för att skylla på Iran och valde ett ukrainskt plan eftersom ukrainarna är marionetter som alltid stödjer sin mästare.
Det är några exempel på den desinformation som Ryssland spred kort efter det att ett ukrainskt passagerarplan kraschade i Iran den 8 januari. Det framgår av en sammanställning gjord av den EU-finansierade arbetsgruppen East Stratcom Task Force som sedan 2015 har i uppdrag att kartlägga, analysera och motverka rysk desinformationsspridning.
– Så här ser den ryska propagandan nästan alltid ut. Ryssland spänner sin båge ganska brett i sina försök att så tvivel, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare och expert på bland annat rysk inrikespolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.
– Ryska medier pekar ständigt finger mot Ukraina, med målet att försvaga Ukraina som stat. Och USA är fienden, som man ständigt mäter sig mot.
Iran skyllde först kraschen på ett tekniskt problem. Men den 11 januari medgav man att det var landets luftvärn som skjutit ned planet, med 176 personer ombord.
Det här ställde till vissa problem för det ryska propagandamaskineriets försök att lägga skulden på såväl Ukraina som USA. Hur skulle man nu kunna skylla på väst, när Teheran valde att respektera offren, erkänna sitt misstag och samarbeta med internationella myndigheter?
Utvecklingen har också fått många att dra paralleller mellan händelsen i Iran och hur Ryssland hanterade nedskjutningen av MH17 i Ukraina. Kreml fortsätter att neka till all inblandning, trots omfattande bevis för motsatsen.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att Margarita Simonjan, chefredaktör för det ryska statskontrollerade propagandaorganet RT, har uttryckt viss beundran för den väg som Teheran har valt att gå. Hon konstaterar att det finns två sätt för ett land att hantera ett så pass katastrofalt misstag som det som skedde i Iran.
Antingen förnekar man allt, utan vilja till erkännanden eller försoning – precis ”som de flesta ansvarsfulla kamrater i de mäktigaste länderna, inklusive vårt”. Eller så gör man som Iran. ”Det står mig närmare. Av rent humanitära skäl. Enligt mig agerade Iran som en riktig man”, skriver Simonjan på Twitter.
Chefredaktörens uttalande är förvånande, enligt Carolina Vendil Pallin som dock tror att det snarare handlar om en enskild persons åsikter och inte RT:s generella hållning. Hon tror inte heller att Irans erkännande kommer att ställa till problem för den linje som drivs i de ryska statskontrollerade medierna.
– De brukar hitta sätt att komma runt sådant, de hittar nya vinklar och kablar ut en mängd olika storys som gör anspråk på att utgöra en sanning som ingen annan känner till, säger Vendil Pallin.
Och mycket riktigt. Efter Irans erkännande förändrades narrativen i den ryska propagandan och desinformationen, enligt East Stratcom Task Force. Då handlade rubrikerna snarare om hur Iran pressades att vika ner sig, hur Iran föll i en amerikansk fälla eller kanske var personen som skötte luftvärnet egentligen rekryterad av USA.
Fakta

Planet sköts ner

Flygning PS752 med destination Kiev lyfte från Teherans internationella flygplats strax efter klockan 6 på morgonen, onsdagen den 8 januari 2020.

Två minuter senare, när planet befann sig på 2300 meters höjd, slutade det att automatiskt skicka information om bland annat position och hastighet. Ytterligare några minuter senare slog det ned tre mil väster om Teheran, vilket följdes av en kraftig explosion.

Samtliga 176 som befann sig ombord dödades. På planet fanns 17 personer som var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran nekade först till att planet skulle ha skjutits ned. Men några dagar efter det att bland andra Kanadas premiärminister Justin Trudeau sade sig ha fått underrättelseuppgifter om att en iransk robot träffade planet medgav man att landets luftvärn låg bakom. Enligt president Hassan Rohani har militärens interna utredning slagit fast att den mänskliga faktorn orsakat nedskjutningen. Amir Ali Hajizadeh, befälhavare för det iranska revolutionsgardets flygvapen, har tagit på sig ansvaret för misstaget.

Han har förklarat det med att den ansvariga luftvärnsoperatören misstog flygplanet för en kryssningsrobot och tvingades fatta beslut på egen hand om att öppna eld på grund av störningar i kommunikationssystemet.

Gå till toppen