Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Henrik Bredberg: Kremlologin lever. Nästan som förr.

Ständigt denne Putin.Bild: Alexander Zemlianichenko
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Kremlologi beskrivs som konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågår i de innersta politiska kretsarna i Moskva. Förr hos sovjetiska gubbar på rad. Nu hos i princip en enda person: Vladimir Vladimirovitj Putin.
TV-kanalen CNN gjorde i veckan stor sak av det faktum att den Kreml närstående tv-kanalen Russia 24 tog mer än 20 minuter på sig att bryta sin förannonserade programtablå. Från Putins förslag om fria skolmåltider till nyheten om att ryska regeringen avgår för att bana väg för de konstitutionella reformer som ska säkerställa att Putin kan behålla makten i Ryssland även efter denna andra, och sista, presidentperiod.
Detta tolkade CNN som ”ett litet tecken på att i stort sett alla togs på sängen av nyheten”.
Frågorna hopar sig. Är det töväder på gång i Moskva? Varför startar Putin maktreformer redan nu när han sitter säkert till 2024?
De svar som New York Times ger, med hjälp av modern kremlologi, är nog så goda som några:
Nej, något politiskt upptinande är inte på gång. Snarare anser sig Putin behöva fyra år för att staka ut rätt kurs – den kurs som kombinerar tre ting:
Att gatuprotester från ilskna medborgare, orsakade av fattigdom eller politisk repression, blir hanterbara. Att all skuld kan läggas på andra. Att den egna makten bevaras.
På Kremlfronten intet nytt.
Gå till toppen