Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

50 anmälningar i fjol om barn som inte går i skolan

När skolförvaltningen centraliserades, skärptes Lunds rutiner för att bevaka skolplikten. Det ledde förra året till att 50 orosanmälningar gjordes till socialförvaltningen.

Barn som reser utomlands en längre tid, och där föräldrar inte underrättar kommunen, blir ofta föremål för utredning angående skolplikten.Bild: Ola Torkelsson
Fallet med barnen i Ystad, som hölls hemma från skolan i åratal av sina föräldrar, har upprört många. Och nyligen kom en kritisk revisionsrapport, som skarpt kritiserade hur Kristianstads kommun ser till att barns skolplikt efterlevs.
Gemensamt för fallen är att kommuner brustit i rutiner för att för att hålla ordning på kommunens barn och deras skolgång. Det är nämligen kommunernas ansvar att bevaka skolplikten – alltså se till eleverna faktiskt går i skolan.
I Lund har dock barn- och skolnämnden nyligen uppgraderat sitt sätt att bevaka skolplikten. I förvaltningens nyligen sjösatta centrala organisation sköts frågan på ett nytt sätt, berättar Anna Palm, jurist och enhetschef för myndighetsenheten på barn- och skolförvaltningen.
– Tidigare sköttes det här på varje skola, och på lite olika sätt i de två förvaltningar som då fanns. Nu har vi ett särskilt digitalt system för att få tillgång till all information, säger Anna Palm.
I princip blir alla barn i skolpliktig ålder som flyttar till Lund ett ärende på avdelningen. De kontaktas med brev, mejl eller telefon och uppmanas att söka en skolplacering.
Om ingenting händer på några veckor kommer ett nytt brev, något skarpare i formuleringen: ditt barn behöver börja skolan.
– Om det inte fungerar gör vi en orosanmälan till socialförvaltningen, säger Anna Palm.
Under 2019 gjordes sammanlagt 50 sådana orosanmälningar, barn i Lunds kommun som inte har någon känd skolplacering.
Att föräldrar medvetet håller hemma sina barn är ytterst ovanligt. Vad som förekommer oftare är utlandsvistelser – längre eller kortare, utan att tydligt kommunicera med kommunen hur barnens skolgång ska se ut.
– Föräldrar kan ansöka om att barnen ska fullgöra sin skolplikt på annat sätt. Men då ska de ha synnerliga skäl, utbildningen ska vara likvärdig och det ska finnas en plan för hur kontakten med skolan här hemma ska se ut.
Ett problem är när barn- och skolförvaltningen, trots påstötningar, inte lyckas få kontakt med vårdnadshavare. En vanlig anledning är att familjen flyttat utomlands, men inte ändrat sin folkbokföringsadress.
I sådana lägen kontaktas Skatteverket, som ombeds göra en utredning kring huruvida barnen verkligen är folkbokförda i kommunen. Även Försäkringskassan informeras.
– Ett problem där är att handläggningstiden för en sådan utredning är ganska lång. Är det något som inte stämmer kan det alltså ta tid att få svar, säger Anna Palm.
Det finns en yttersta sanktion för att förmå vårdnadshavare som inte låter sina barn gå i skolan att ändra sig. De kan få ett vitesföreläggande – ett påtryckningsmedel om att böter kan vänta om barnet inte kommer till skolan.
– Jag har varit med om det några gånger på ett tidigare arbete, men inte sedan började arbeta i Lund hösten 2018, säger Anna Palm.
Fakta

Skolplikt

Barn folkbokförda i Sverige har skolplikt enligt skollagen.

Asylsökande barn, eller barn som har tillfälliga uppehållstillstånd, har samma rätt till utbildning som andra – men ingen skolplikt.

Det är kommunens ansvar att bevaka att alla skolpliktiga elever som är folkbokförda i kommunen har en skolplacering och faktiskt går i skolan.

Vårdnadshavaren är också enligt lag skyldig att se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Gå till toppen