Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Gärna ett stärkt europeiskt polissamarbete, men det är inte lösningen.”

Polska brandmän må vara bra hjälp när det brinner i Sveriges skogar, men att landets invånare ska kunna känna sig trygga är en nationell angelägenhet, skriver Torsten Elofsson, ordförande för Kristdemokraterna i Malmö och före detta polis.

En lösning på den rådande bristen på poliser skulle kunna vara att införa en kommunal polisstyrka, skriver Torsten Elofsson.Bild: Arkiv: Emma Krantz
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Den socialdemokratiska Europaparlamentarikern Heléne Fritzon argumenterar för ett ökat europeiskt samarbete i kampen mot den organiserade brottsligheten (Aktuella frågor 14/1).
Generellt är det europeiska polissamarbetet bra, men självfallet måste alla förbättringar välkomnas.
Heléne Fritzons beskrivning av de satsningar som gjorts på polisen i Sverige stämmer däremot inte. Sverige utgör knappast någon förebild för omvärlden med skjutningar och bombdåd i en omfattning som är exceptionell jämfört med unionens övriga medlemsstater.
Heléne Fritzon hävdar att den svenska regeringen kraftigt har ökat antalet poliser. Så är det inte. Tvärtom är antalet poliser nu är färre än tidigare. Av Polismyndighetens egen månadsuppföljning från oktober 2019 framgår att det då fanns 19 435 poliser i Sverige. Det innebär en minskning med 605 poliser jämfört med december 2018. Av de 19 435 tjänstgjorde 17 683 i någon av landets sju polisregioner. Polisregion Stockholm hade 237 poliser färre än 2018 och 477 färre jämfört med december 2015. För Polisregion Syd var motsvarande siffror minus 199 respektive minus 66. Totalt minskade antalet poliser i regionerna med 645. Decimeringen har i huvudsak drabbat brottsförebyggande- och ingripandeverksamhet som minskat med 563 poliser. Det totala antalet poliser i yttre tjänst var 6 522.
Från januari till och med oktober 2019 slutade 753 poliser, drygt hälften var pensionsavgångar.
En titt på arbetad tid visar att frånvaron ligger på ganska exakt 20 procent. Sett i det perspektivet reduceras den faktiska polisstyrkan med närmare 3 900 tjänster. Det gör att i verkligheten är antalet poliser i yttre tjänst i regionerna 5 218. Tillsammans ska de täcka riket dygnets alla timmar året runt.
Särskilt allvarligt är att lokalpolisområdena står för det stora tappet av poliser. Lokalpolisområdena har det huvudsakliga ansvaret för såväl den yttre tjänsten som en stor del av utredningsverksamheten.
Under 2019 lämnade 467 poliser lokalpolisområdena för andra uppdrag. Löftet som regeringen gav inför den stora organisationsförändring som Polismyndigheten genomgick 2015 om en polis nära medborgarna har långtifrån infriats. Grov brottslighet tär på resurserna. Möjligheterna för brottsoffer och allmänhet att få hjälp och stöd i ärenden av mindre allvarlig art har minskat.
Den förstärkning och uppbyggnad av polisväsendet som regeringen utlovade verkar nu lika avlägsen som Stefan Löfvens (S) löfte om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Visserligen har fler polishögskolor öppnats, men det hjälper föga när platserna gapar tomma. Av förväntade 1020 platser lyckades utbildningarna i år bara fylla 651.
Regeringens löfte om 10 000 fler polisanställda år 2024 är omöjligt att infria om det inte sker en rejäl förändring. En bättre lönesättning kan hjälpa, men inte ens då kan målet uppnås.
En lösning på den rådande bristen på poliser skulle kunna vara att införa en kommunal polisstyrka som har en kortare yrkesinriktad utbildning och till en del är finansierad av staten. Det skulle underlätta rekryteringen, inte minst till mindre kommuner som idag saknar poliser på plats.
Den kommunala polisen bör i första hand ha ett brottsförebyggande perspektiv, vara lättare för allmänheten att komma i kontakt med och finnas på plats där människor rör sig. Den kommunala polisen utgör då ett komplement till den nuvarande Polismyndigheten och fokuserar på ordningsstörningar som nu ofta prioriteras bort. Det skulle ha stor inverkan på människor i deras vardag.
En kommunal polisstyrka skulle ge medborgarna ökat inflytande genom att lokala politiker har ett större ansvar för den brottsförebyggande verksamheten. I förlängningen skulle det också kunna öka människors förtroende för polisen.
Gärna ett stärkt europeiskt polissamarbete, men det är inte lösningen på Sveriges nuvarande problem. Polska brandmän må vara bra hjälp när det brinner i Sveriges skogar, men att landets invånare ska kunna känna sig trygga är en nationell angelägenhet.
Torsten Elofsson (KD), ordförande för Kristdemokraterna i Malmö och före detta polis.
Gå till toppen