Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”De politiker som styr Malmö behöver planera för områden där riktigt höga hus är tillåtna.”

Ska en växande befolkning erbjudas attraktiva miljöer för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation krävs en annan politik än den det socialdemokratiskt ledda Malmö-styret har presenterat. Det skriver Martin Molin och Kay Wictorin, Centerpartiet.

Hyllie ter sig som ännu ett ytterområde där idén om en levande stadsdel inte har prioriterats, skriver artikelförfattarna.Bild: Lars Brundin
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Malmö växer och går in i ett nytt årtionde med planer på omvälvande stadsförnyelse, med Nyhamnen som det största projektet. Men ambitionsnivån är för låg och fokus har hamnat fel.
Som det ser ut nu missar Malmö möjligheten att skapa det stadsliv som många söker, med tät och hög bebyggelse som gör att människor rör sig och trivs utomhus, liksom underlag för butiker, caféer, restauranger, företag, arbete och service.
Malmö beräknas under de kommande 30 åren växa till en halvmiljonstad. Det är glädjande att så många vill flytta till just Malmö. Där människor vill vara och kan mötas finns utvecklingsmöjligheter. Men om utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar kräver en så kraftig befolkningstillväxt omsorgsfull stadsplanering och stadsförnyelse.
Under det senaste årtiondet har en ny stadsdel, Hyllie, byggts kring en högtrafikerad tågstation, en arena och ett stort köpcentrum. Förutsättningarna för att skapa ett nytt urbant stadsområde kunde inte vara bättre, men den som letar efter en mångfasetterad, trivsam stadsdel letar förgäves.
Hyllie ter sig som ännu ett ytterområde där idén om en levande stadsdel inte har prioriterats. Ska en växande befolkning erbjudas attraktiva miljöer för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation krävs en annan politik än den det socialdemokratiskt ledda Malmö-styret har presenterat. Det behövs en större öppenhet och tillit till att byggherrar och näringslivet i övrigt kan forma de fungerande stadsmiljöer som människor vill ha.
Malmö är litet till ytan och växer snabbt. Därför bör de politiker som styr staden planera för områden där riktigt höga hus är tillåtna. Det gör att många människor kan bo på en mindre yta och skapar ett underlag för butiker, caféer och restauranger, handel, service och kollektivtrafik. Men tätheten, inte husens höjd i sig, är avgörande.
Täta stadskvarter utnyttjar markytan väl och är attraktiva. Flera exempel finns i Malmös innerstad. Trots att bostäderna ofta är gamla och inte rationellt planerade vill många bo i dem. Två exempel är Davidshallsområdet och Rörsjöstaden.
Erfarenheter från bland annat miljonprogrammet visar att välplanerade, ljusa och luftiga lägenheter inte automatiskt blir attraktiva. Och nya centrala områden med exklusiva bostäder där marken inte används optimalt bidrar till segregation.
En långsiktigt hållbar, attraktiv boendemiljö kräver ett helhetstänkande med idén om ett levande lokalsamhälle som ledstjärna.Den klassiska kvartersstaden där flerbostadshus är byggda runt en innergård har också fördelen att den möjliggör lugna, trygga och grönskande gårdar som höjer människors livskvalitet.
Vi är kritiska till att det i Malmö i för stor utsträckning byggs halvslutna kvarter med ytor som används i alldeles för liten utsträckning.
En avskild och trivsam bostadsgård tilltalar människor i alla åldrar och kan vara avgörande för om barnfamiljer och äldre väljer att bo kvar i ett bostadsområde.
Men gröna, avskilda bostadsgårdar kan inte ersätta parker och grönområden, som är nödvändiga inslag i en attraktiv stadsmiljö. När Malmöborna blir fler behövs också fler stora parker; grönskande och inbjudande oaser.
En varierad bebyggelse bidrar tillsammans med ett myllrande folkliv till en storstads attraktivitet. Ändå byggs i Malmö fortfarande kvarter med långa, monotona fasader som förtar nöjet av att flanera i områdena. När fler människor bor på mindre yta, i tätt placerade höga byggnader, ger det underlag för butiker och andra publika lokaler som gör det intressant att promenera längs gatan.
Ett växande Malmö medför ett utvidgat centrum och behov av fler gågator och mötesplatser. De bör förläggas där de bäst bidrar till liv, rörelse och handel, inte där de stoppar flest bilar. Ett bra första steg vore att permanenta Friisgatan vid Triangeln som gågata året runt.
Biltrafiken kan inte, trots en växande andel elbilar, öka. Det leder ofelbart till allvarliga trängselproblem och allmän otrivsel. En väl planerad stadsutveckling måste innefatta alternativ som är så attraktiva för dem som idag pendlar med bil att de väljer andra sätt att ta sig fram. Det måste finnas bra pendarparkeringar, kollektivtrafik och cykelbanor av hög kvalitet.
Politiska beslut kan skapa förutsättningar för attraktiva, levande stadsdelar och bostadsområden. Men för att de ska bli verklighet krävs café- och restaurangägare som öppnar uteserveringar, föreningsverksamhet, handel och kulturutbud. Utan dem blir byggnader och miljöer bara en livlös kuliss.
De politiker som styr Malmö behöver ha en mer tillåtande attityd och liberalare regler för företag och föreningar för att staden ska vara verkligt attraktiv att leva i.
Låt 2020-talet bli årtiondet dådet åter byggs levande stadsmiljöer i Malmö.
Martin Molin (C), andre vice ordförande i Malmös stadsbyggnadsnämnd.
Kay Wictorin (C), ledamot i Malmö kommunfullmäktige.
Gå till toppen