Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ny lag ska avslöja höga fondavgifter

Höga fondavgifter riskerar att urholka ditt sparkapital. Nu ska en ny lag hjälpa konsumenter att avgöra om avgiften är rimlig. Sparekonomen Frida Bratt välkomnar lagen men ifrågasätter hur hjälpsam den är.

Fondavgiften påverkar hur mycket av ditt sparkapital som finns kvar på sikt. Därför är det viktigt att ha koll på att man inte betalar en orimligt hög avgift, anser experterna.
Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft som innebär att fondbolag måste beskriva en fonds aktivitetsgrad, det vill säga hur pass aktiv förvaltningen är i en fond. Ett syfte med lagen är att förenkla för sparare att avgöra om en fond är värd sin avgift.
– Det är för att det ska bli lättare för spararen att avgöra om en fond är aktivt förvaltad och därmed värd att betala lite mer för, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Redan i dag finns en branschstandard som innebär att fondbolagen anger vissa nyckeltal för varje fond som kan ge en fingervisning om avgiften är rimlig.
Aktivitetsgraden ska beskrivas i ord och om fonden funnits i minst två år ska ett mått som kallas aktiv risk, på engelska tracking error, anges som visar hur mycket avkastningen avviker från sitt jämförelseindex.
Att det blir lag på att uppge viss information är positivt anser Frida Bratt, även om hon är skeptisk till om den verkligen hjälper konsumenten särskilt mycket.
– De flesta sparare känner inte till nyckeltalen som ska beskriva det här. Då kan det bli lättare att ta till sig det som beskrivs i ord. Men beskrivningar i ord öppnar för luddiga formuleringar och tolkning, säger hon.
I fondsammanhang brukar man skilja på aktivt förvaltade fonder och indexfonder. I de aktivt förvaltade fonderna väljer förvaltare ut innehaven med målet att fonden ska prestera bättre än ett jämförelseindex. Innehaven i en indexfond är sammansatt för att likna ett marknadsindex, det vill säga fonden investerar i aktier som ingår i ett särskilt index.
En tumregel är att en indexfond inte bör kosta mer än 0,4 procent i avgift, enligt sparekonomerna. Många aktivt förvaltade fonder har en avgift som ligger runt 1,4 procent.
Den nya lagen kom till efter en debatt om dolda indexfonder där stora fondbolag kritiserades för att ha tagit betalt för aktiv förvaltning när fonderna i det närmaste kunde betraktas som passiva.
– Betalar man nästan en procent mer i avgift ska man också få något för det. Hela poängen med en aktivt förvaltad fond är att den ska överavkasta, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

Fakta: Så mycket kostar fonden

Exempel: Ett månadssparande på 1 500 kronor i två fonder med en årlig avkastning på åtta procent där den ena kostar 0,4 procent och den andra 1,4 procent.
(Antagande: Fondernas årliga avkastning före avgifter är åtta procent.)
Avgift, procentVärde efter tio år, kronor
0,4268 000
1,4252 000
Värde efter 20 år, kronor
0,4839 000
1,4738 000
Värde efter 30 år, kronor
0,42 057 000
1,41 675 000
Värde efter 40 år, kronor
0,44 654 000
1,43 481 000
Källa: Avanza
Gå till toppen