Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Allt talar för Donald Trump i valet

Oavsett vem som koras som segrare i Demokraternas primärvalskamp väntar en utmanande fortsatt valrörelse, främst på grund av president Donald Trump. Här är fem skäl till varför Demokraternas kandidat kommer att få det motigt.

USA:s president Donald Trump.Bild: Alex Brandon/AP/TT

1. Presidenten har en enorm kassakista

Trumpkampanjen samlade under fjolårets sista kvartal in hisnande 46 miljoner dollar. Vid årsskiftet sade man sig ha 103 miljoner dollar på kontot – exklusive de kampanjmedel som Republikanska partiet sitter på.
Som jämförelse fick Vermontsenatorn Bernie Sanders, den demokratiska aspirant som under samma period samlade in mest pengar, in 34,5 miljoner dollar. Tvåan, exborgmästaren Pete Buttigieg, drog in 25 miljoner dollar.
Den stinna kampanjkassan betyder bland annat att Trump kan köpa riktade annonser, anlita vassa strateger och bygga upp robusta kampanjorganisationer i viktiga delstater som Michigan, Ohio, Pennsylvania och Florida.

2. Trump är en politisk naturkraft

USA:s president är ett unikum, en politiker som verkar kunna skaka av sig allt från riksrättsanklagelser till sakpolitisk kritik och skandalböcker. Trump har infört en helt egen retorik, han pratar ofta nedsättande om sina motståndare på ett sätt ingen tidigare president gjort. Vidare talar tv-personligheten Trump direkt med sina anhängare via Twitter och Trumpväljarna verkar uppskatta hans rättframhet.

3. De superlojala anhängarna

Entusiasmen bland Trumpväljarna har inte mattats av under mandatperioden. Andelen landsmän som tycker att Trump gör ett bra jobb har legat stadigt över 40 procent de senaste två åren – och är nu nära 46 procent, jämförbart med företrädarna Barack Obama och George H W Bush.
Trumpanhängarna är nöjda med avregleringar, jobbskapande och tillsättningar av konservativa domare. Ingen Trumpväljare som TT talat med har varit upprörd över att presidenten dragit sig ur det globala kärnenergiavtalet med Iran eller Parisuppgörelsen om klimatet – åtgärder som kritiserats internationellt. Snarare är de arga på nyhetsmedier som de tycker rapporterar alltför negativt om Trump. Att övertyga dessa väljare att rösta på en demokratisk presidentkandidat lär bli mycket, mycket svårt för den som ställs mot Trump.

4. Läget i USA talar för Trump

Börsen går upp och arbetslösheten går ner, vilket Republikanerna anser är Trumps förtjänst – medan Demokraterna menar att det kan kopplas till den förre presidenten Barack Obamas politik. Donald Trump har inte dragit in USA i något nytt, stort krig även om relationen till Iran respektive Nordkorea stundtals varit mycket spänd och handelskonflikten med Kina varit ett faktum. Lägg därtill att det är mer vanligt att en sittande president väljs om än tvärtom. Sammantaget talar detta för ytterligare fyra år med Donald Trump.

5. Demokraterna har egna problem

Det finns flera duktiga demokrater i startfältet men ingen av presidentaspiranterna är någon egentlig stjärna, som amerikanerna i stort förälskat sig i. Det generationsskifte och den mångfald som i åratal efterfrågats inom partiet har inte levererats. Det kan inverka negativt på väljarentusiasmen att alla de fem toppaspiranterna är vita och att fyra av dem är över 70 år.
Fakta

Tidslinje: Primärval, konvent och presidentval

Ett urval ur den politiska kalendern i USA:

Februari:

4: President Donald Trump håller sitt årliga tal till nationen.

7: De demokratiska aspiranterna möts för tv-debatt.

11: De första primärvalen hålls i New Hampshire.

19: De demokratiska aspiranterna möts för tv-debatt.

22: Demokratiska nomineringsmöten i Nevada.

25: De demokratiska aspiranterna möts för tv-debatt.

29: Demokratiskt primärval i sydstaten South Carolina.

Mars:

3: "Supertisdagen". 14 delstater, bland dem folkrika Kalifornien och Texas, går till valurnorna.

10: Primärval i sex delstater, bland dem Idaho, Michigan och Mississippi.

17: Primärval och nomineringsmöten i sex delstater och territorier, bland annat vågmästarstaterna Ohio och Florida.

24: Primärval i sydstaten Georgia.

29: Demokratiskt primärval i Puerto Rico.

April:

4: Demokratiska val i Alaska, Hawaii och Wyoming. Primärval i Louisiana.

7: Primärval i Wisconsin.

28: Primärval i sex delstater på östkusten, bland dem Maryland, New York och vågmästardelstaten Pennsylvania.

Maj:

2: Demokratiska val i Guam och Kansas.

5: Primärval i Indiana.

12: Primärval i Nebraska och West Virginia.

19: Primärval i Kentucky och Oregon.

Juni:

2: Fem primärval, bland annat i New Jersey och Montana.

7: Republikanskt primärval i Puerto Rico.

Juli:

13-15 Demokraternas partikonvent i Milwaukee i Wisconsin.

Augusti:

24-27 Republikanernas partikonvent i Charlotte i North Carolina.

September:

29: Debatt mellan presidentkandidaterna i South Bend i Indiana.

Oktober:

7: Debatt mellan vicepresidentkandidaterna i Salt Lake City i Utah.

15: Debatt mellan presidentkandidaterna i Ann Arbor i Michigan.

22: Debatt mellan presidentkandidaterna Nashville i Tennessee.

November:

3: President-, kongress- och lokalval.

Fotnot: Republikanska partiet har ställt in sina primärval eller nomineringsmöten i ett antal delstater, eftersom ingen allvarlig utmanare finns till president Donald Trump.

Källor: 270towin,com, The New York Times, Real Clear Politics med flera

Fakta

Bakgrund: Så utses en presidentkandidat

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna möts den 13–16 juli i Milwaukee i Wisconsin.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt oavsett storlek eftersom dess vinnare får stor uppmärksamhet.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.

Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november. I år blir det den 3 november.

Gå till toppen