Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kriminalvården risas för isolering av häktade

Kriminalvården risas av Justitieombudsmannen för hur fångar i svenska häkten hålls isolerade. – Det är mycket ovanligt att en myndighet under så lång tid misslyckas med att leva upp till kraven i lagstiftningen, säger Chefs-JO Elisabeth Rynning.

Häktade som saknar meningsfull mänsklig kontakt under mer än 22 av dygnets timmar räknas som isolerade, enligt chefsjustitieombudsmannen. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning säger att hon är ”mycket kritisk mot att Kriminalvården inte har gjort mer” för att lösa problemet med häktade som hålls isolerade, det vill säga de som saknar meningsfull mänsklig kontakt under mer än 22 av dygnets timmar.
– Internationella organ nämner att isolering kan leda till sömnlöshet, förvirring, hallucinationer och psykoser. Risken för att drabbas av sådana svårigheter ökar ju längre isoleringen pågår. Men det kan också ta sig rent fysiska uttryck, säger Rynning.
Kriminalvårdens årsredovisning för 2018 visar att 83 procent av dem som var häktade med restriktioner, till exempel att de inte fick läsa tidningar eller träffa andra fångar, hölls isolerade. Bland dem som inte var häktade med restriktioner var samma siffra 33 procent.
– Det här är alltså intagna som egentligen ska få vistas tillsammans med andra intagna, men i stället blir de isolerade. Det är naturligtvis helt oacceptabelt, säger Rynning.
Chefsjustitieombudsmannen understryker dock att det är oklart hur utbrett problemet är, eftersom Kriminalvården saknar tillförlitiga metoder för att få en klar bild av hur många som hålls isolerade.
Rynning vill att häkteslagen ses över för att göra det tydligare vad rätten att vistas i gemensamhet innebär, och införa ett tydligt regelverk för arbetet med isoleringsbrytande åtgärder. Hon efterlyser även insatser från regeringen.
– Det är Kriminalvårdens ansvar att driva en verksamhet som uppfyller lagens krav, men om man ser att man inte kan göra det, så måste Kriminalvården vända sig till den som kan påverka förhållandena mer än vad man själv förmår, säger hon.
Hanna Jarl, kriminalvårdsdirektör och stf generaldirektör för Kriminalvården, säger att myndigheten tar till sig av kritiken och att det är en prioriterad fråga att bryta isoleringen av häktade personer.
– Våra häkten är inte byggda på sådant sätt att det möjliggör för att bryta isoleringen i den utsträckningen vi vill. Det är dessutom resurskrävande ur ett personalperspektiv. Och en försvårande faktor är att vi har en extremt hög beläggning, säger Jarl.
TT: Vad behöver göras?
– Rent konkret tror jag att vi i första hand behöver ett system som hjälper oss att både planera och följa upp i vilken utsträckning som vi lyckas bryta isoleringen. Sedan behöver vi såklart, i framför allt nybyggnationer, bevaka frågan så att vi på sikt bygger bättre lokaler, säger hon.
Fakta

Häktningar

Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av domstol i väntan på utredning. En häktad person är bara misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till en fällande dom.

Häktning får beslutas om: Brottet ger minst ett års fängelse. Det finns en risk för att den misstänkte fortsätter begå brott. Det finns risk att bevis förstörs om den misstänkte släpps fri. Utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot.

Exempel på isoleringsbrytande åtgärder för personer som är belagda med restriktioner är umgänge med personalen, besök av präst eller besöksgrupper som Röda korset, eller umgänge med en annan person som är häktad med restriktioner, enligt JO:s presstjänst.

Källa: Kriminalvården

Gå till toppen