Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Oklara budgetbesked kan öka asylnota

Regeringen missar en miljardbesparing genom att inte ge migrationsdomstolarna tillräckliga och långsiktiga anslag. Den bedömningen gör Migrationsverket.

Flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos. Arkivbild.Bild: Sofia Axelsson Sofroniadou/TT
Med mer resurser till migrationsdomstolarna skulle asylärenden kunna avgöras snabbare.
– Det skulle innebära färre inskrivna i mottagningssystemet, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.
Om migrationsdomstolarna tillförs medel efter behov de kommande åren skulle, enligt Migrationsverkets prognos, antalet inskrivna i asylmottagningen vara cirka 14 000 färre i genomsnitt under 2023. De samlade utgifterna fram till och med 2023 bedöms minska med cirka två miljarder kronor.
Redan inför årets budget begärde Domstolsverket mer pengar. I budgetpropositionen fick verket dock bara en del av vad man hoppats på.
För ett par veckor sedan aviserade regeringen att ytterligare 180 miljoner kronor kommer till migrationsdomstolarna i vårändringsbudgeten för 2020. Men beslutet fattas inte förrän i juni och oppositionen har lagt motförslag. Det ökar osäkerheten för årets verksamhet och vilka pengar som finns 2021 blir inte klart förrän fram mot jul.
Migrationsverket kritiserar att migrationsdomstolarna inte får mer långsiktiga besked om pengar. I prognosen står att det är en ”utmaning” att hantera en tillfällig ettårig förstärkning, eftersom det innebär att man åter behöver bromsa inför 2021.
– Ryckigheten som blir med den här korta framförhållningen är jättejobbig för våra domstolar att hantera, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket, till TT.
Han säger att andra halvan av året, med kortsiktiga besked, innebär att börja planera för neddragningar. Det är de tillfälligt anställda, som notarierna, som sitter mest löst. Det kan i sin tur leda till att rekryteringen av domare blir svårare på sikt.
Det röriga politiska läget kring statens budget, med ändringsbudgetar och motförslag i en omfattning som inte sett tidigare, gör det än svårare att planera.
Domstolsverket skulle behöva besked om anslagsförstärkningar för minst ett par års tid framöver för att kunna planera och bedriva verksamheten på ett effektivt sätt, enligt Migrationsverket.
Under förra året sökte 21 958 personer asyl här.
I prognosen skrivs antalet asylsökande i år upp något. Framför allt väntas antalet migranter från Syrien och Sydamerika öka.
Migrationsverket bedömer att omkring 23 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2020. Den tidigare prognosen låg på 21 000.
– Det är en ganska marginell ökning, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.
Fakta

Migrationsverkets prognos

Migrationsverket räknar med att 23 000 personer söker asyl i år. Det är cirka 2 000 fler än vad verket bedömde i sin förra prognos.

Förra året sökte knappt 22 000 personer asyl i Sverige.

Prognosen är dock osäker. Migrationsverket anger ett spann på 18 000–28 000 asylsökande.

Migrationsverket tror att antalet asylsökande till Europa väntas öka under 2020.

Fler kommer till Grekland och till länderna på Balkan än de senaste åren och läget i Syrien, med stora interna flyktingströmmar, är mer oroligt än på länge.

Antalet asylsökande från länder i Syd- och Centralamerika ökar också, från länder som Colombia och Venezuela.

När antalet asylsökande var som högst, 2015, sökte 163 000 personer asyl i Sverige.

Källa: Migrationsverket

Gå till toppen