Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Syrien kan stå inför värsta krisen hittills

Stad efter stad töms på invånare sedan striden om Idlibprovinsen intensifierats. Syrien står inför det som riskerar att bli den värsta humanitära krisen under de nästan nio åren av krig i landet.

En man sörjer sin mamma som dog i en flygräd mot deras hem i Sarmin i Idlib i norra Syrien i början av februari.Bild: Ghaith Alsayed/AP/TT
Bilköerna ringlar evighetslånga när människor flyr för sina liv. I skydd av nattens mörker staplas filtar, stolar och stekpannor i bagageutrymmen – i hopp om att nå säkerhet innan bomberna börjar falla i gryningen.
Tioåriga Hayat bor nu på en lekplats som har förvandlats till provisoriskt läger sedan staden Maarat al-Numan hamnade mitt i regimens offensiv i nordvästra Syrien.
”De sköt mot husen, vi var rädda. De sköt mot marknaden. Vi flydde hit”, berättar hon för Rädda barnen.
Hayat är en av de nästan 700 000 människor som enligt FN har flytt striderna i Idlib och Aleppo sedan december. Minst 350 civila har dödats. Flyktingströmmen beskrivs som en av de mest omfattande under de nästan nio åren av krig. Och läget är så pass allvarligt att befolkningen – som redan har genomlevt oräkneliga helveten – står inför det som kan bli den värsta humanitära katastrofen sedan 2011, varnar hjälporganisationer.
Isande vindar gör livet ännu svårare. Många kämpar för att hitta skydd längs den turkiska gränsen, som Ankara håller stängd. Tusentals trängs i skolor, moskéer och halvfärdiga byggnader. Andra sover i tält och klädesplagg eldas upp för att hålla värmen.
Idlib och delar av Aleppo är de sista områden som står utanför regimens kontroll i Syrien, förutom de delar som kontrolleras av Turkietstödda eller kurdiska styrkor. Här styr jihadistalliansen Hayat Tahrir al-Sham. Men de flesta av de omkring tre miljoner människorna som befinner sig här är civila. Och det är inte ovanligt att de redan har lämnat ett eller flera hem bakom sig, sedan andra oppositionsfästen fallit.
– Många försöker ta sig närmare turkiska gränsen, det är lite säkrare där och lättare att få hjälp. Hela regionen är packad med människor som har flytt från andra ställen, som ofta lever ur hand i mun, säger analytikern Aron Lund som följer utvecklingen i Syrien.
Sedan april förra året har regimen med hjälp av ryskt bombflyg tvingat bort rebeller från viktiga positioner i Idlib. Striderna har gått i vågor. De senaste månaderna har dock flera städer återtagits. Ett viktigt mål har varit motorvägen M5, som binder samman Aleppo med Damaskus för att sedan fortsätta söderut mot Jordanien. Bashar al-Assad uppges nu ha tagit kontroll över hela sträckan.
– Det är den viktigaste transportleden i Syrien. Att återta vägen har varit av hög prioritet för regeringen som vill återställa normal trafik till landets näst viktigaste stad Aleppo, säger Lund.
– Frågan är vad som väntar nu. Det finns en annan viktig väg till kusten. Eller så försöker man kanske ta över andra områden, man står till exempel inom synhåll från provinshuvudstaden Idlib.
Samtidigt som bomberna regnar över civila har spänningarna eskalerat mellan Turkiet å ena sidan och Ryssland och regimen å den andra. Ankara och Moskva har samarbetat om Syrien trots att man står på olika sidor i kriget – men de senaste dagarna har flera turkiska soldater dödats av syrisk eld. Turkiet har svarat genom att skicka militär förstärkning till Syrien och har genomfört dödliga attacker mot syriska styrkor.
– Mycket av utvecklingen i Idlib styrs av rysk-turkisk diplomati. Vi får vänta och se hur de kommer att hantera situationen, säger Lund.
– Varken (presidenterna) Putin eller Erdogan vill förstöra relationerna på grund av det som händer i Idlib. Syrien är fullt av konflikter men det är också huvudingrediensen för deras samarbete.
Fakta

Varför är det krig i Syrien?

Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.

Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen över landet.

Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten trycktes tillbaka av en omfattande offensiv.

Fakta

Sida ger akutpengar till mat

Sida har fattat beslut om en snabbinsats till en av biståndsmyndighetens partnerorganisationer i nordvästra Syrien. Islamic Relief får 5 miljoner kronor för akut matdistribution i området. Sverige planerar också att initialt bidra med 40 miljoner kronor till den landbaserade fond som finns till för gränsöverskridande insatser i Syrien.

2019 var stödet 550 miljoner kronor för Syrienkrisen från Sidas humanitära enhet. Myndigheten jobbar bland annat med organisationer som Islamic Relief, Ocha, Norwegian Refugee Council, Unicef, Röda Korset och Rädda Barnen.

Källa: Sida

Gå till toppen