Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Jämlikhet måste prioriteras högre i svensk utrikespolitik.”

En politik för ökad jämlikhet är också en politik för klimatet. Det skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling inför att regeringen i morgon presenterar sin utrikespolitiska deklaration i riksdagen.

Protesterande studenter i Chile. Världen över demonstrerar människor mot ojämlikhet, skriver Håkan Svenneling (V).Bild: Luis Hidalgo
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Världens dollarmiljardärer – drygt 2 000 personer – äger mer än de fattigaste 4,6 miljarder människorna på jorden. De 22 rikaste männen i världen äger mer än samtliga kvinnor på den afrikanska kontinenten. Allt enligt Oxfams rapport Time to care.
Ökad jämlikhet måste bli ett centralt mål i den svenska utrikespolitiken. Det borde utrikesminister Ann Linde (S) slå fast i den utrikespolitiska deklaration hon presenterar idag.
I fjor tjänade dollarmiljardärerna totalt 23 miljarder kronor om dagen, samtidigt som världens fattigaste hälft såg sina tillgångar minska med 4 miljarder kronor om dagen, enligt Oxfam.
Världens största företag är mäktigare än de flesta länder. Mer än halva jordens befolkning lever på mindre än 50 kronor om dagen.
Mot denna ojämlikhet protesterar människor världen över. Under hösten har demonstrationer mot ojämlikhet och orättvisor förekommit i Chile, Ecuador, Bolivia, Colombia, Libanon, Iran, Hongkong, Ryssland och Irak. En stor del av protesterna riktas mot avregleringar, privatiseringar och annan nyliberal politik med höjda priser på bensin och sämre tillgång till sjukvård och utbildning som följd.
Vänsterpartiet är en del av samma rörelse som demonstranterna och står alltid upp för krav på jämlikhet och rättvisa. Sveriges regering har varit mindre tydlig. Kanske beror det på att Socialdemokraterna i januariavtalet förhandlade bort en del av sina värderingar för att få behålla makten. Frågan är också med vilken trovärdighet regeringen skulle kunna ställa sig på de demonstrerande folkens sida.
Hur trovärdigt blir försvaret för jämlikhet när det kommer från regeringen i det OECD-land där ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet? Och som trots det väljer att ta bort värnskatten för de som tjänar allra mest. Hur trovärdig blir kritiken mot avregleringar och nyliberala reformer när den kommer från en regering som vill införa marknadshyror, försämra arbetsrätten och kaosprivatisera arbetsförmedlingen?
Det råder ett klimatnödläge och det är en insikt som behöver återspeglas i regeringens utrikespolitiska deklaration. Oavsett den politiska sammansättningen.
Utrikespolitik är ett verktyg för att få bukt med klimatförändringarna innan det är för sent. Klimatförändringarna och dess konsekvenser är också ojämlika. De hotar tillgången på resurser som är nödvändiga för människors överlevnad. De drabbar olika delar av världen och människor på olika sätt. Utvecklingsländerna väntas bära 75 procent av kostnaderna för klimatförändringarna, samtidigt som jordens rikaste 10 procent står för omkring hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Statistiken kommer från FN:s rapportör för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter, Philip Alston och Oxfam.
Hur Sverige möter klimatförändringarna är avgörande för landets framtid. Det går att genomföra de omställningar som krävs på ett sätt som minskar inkomstklyftor, fördelar välståndet jämlikt samt ökar och stärker internationellt samarbete.
Om tio år ska FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 vara uppfyllda. Enligt mål 10 ska ojämlikheten inom och mellan länder minska och de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst ska ha en högre inkomsttillväxt än det nationella genomsnittet. För att nå ett sådant mål krävs kraftfulla satsningar.
Vänsterpartiet anser att jämlikhet måste prioriteras högre i svensk utrikespolitik. Regeringen bör ta fram en strategi för global jämlikhet med ett omfattande grepp om jämlikhetsfrågorna och presentera kraftfulla åtgärder.
Den nya strategin behöver innehålla tydliga satsningar för att stoppa kapital- och skatteflykt, bromsa den växande skuldbörda som allt fler av världens fattigaste länder befinner sig i samt stödja staters arbete för att utveckla generella och omfattande välfärdssystem. Dessutom måste strategin på allvar göra upp med de nyliberala idéer som fortfarande styr de globala ekonomiska institutionerna, som till exempel IMF och Världsbanken. En politik för ökad jämlikhet är också en politik för klimatet.
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Gå till toppen