Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Minnesord om Rune Gréen

Läraren och f rektorn Rune Gréen, Lund, har avlidit vid 85 års ålder. Han efterlämnar hustrun Monica och tre barn i tidigare äktenskap samt barnbarn.

Bild: Privat
En hedersman har lämnat oss. Det är säkerligen många som delar den uppfattningen, men de som i denna minnesruna vill göra sin mening hörd är framför allt den samling bastuälskande bröder, som sedan mer än fem decennier har träffats varje lördagseftermiddag för att tillsammans njuta av samvaron i en härlig bastuvärme med allt vad det innebär av inspirerande samtal om allt från världspolitik, via synpunkter på svenska inrikes missförhållanden till rent personliga familjediskussioner.
Här var vännen Rune omistlig med sina kloka kommentarer ofta fyllda med underfundig humor, som alltid bidrog till den gemytliga stämningen i sällskapet.
Rune Gréen var född och uppvuxen i Trelleborg men var sedan många år bosatt i Lund. Redan från början stiftade han bekantskap med skolmiljön som son till pappa skolvaktmästaren.
Efter studentexamen i hemstaden och följande värnplikt gick han vidare med officersutbildning men valde att övergå till kapten i reserven. Han utbildade sig sedan till folkskollärare, vilket han senare kompletterade med universitetsstudier i flera ämnen. Hans lärarbana var minst sagt allround, och han undervisade lika gärna i SO-ämnen som i språk och matematik.
Hans verksamhet koncentrerades till Trelleborg där han tjänstgjorde som tillsynslärare på Vannhögsskolan, under ett antal år som rektor på Köpingeskolan och slutligen som arbetsledare på Liljeborgsskolan, där han också var skyddsombud.
Han menade själv att han i yrket hade god nytta av sina förvärvade kunskaper som officer genom att ha lärt sig peka med hela handen. Dock pekade han, enligt samstämmiga uppgifter, alltid åt rätt håll och vid rätta tidpunkter. Han var med andra ord en skicklig och omtyckt skolledare.
Till hans egenskaper räknas också ett stort idrottsintresse, och han var under sina aktiva år framgångsrik både som handbolls- och vattenpolospelare, i båda sporterna på elitnivå.
Han var förvisso under senare år inte förskonad från prövningar med flera allvarliga sjukdomstillbud, men han hade en imponerande förmåga att resa sig och komma tillbaka med obruten vitalitet och livsglädje. Nu får vi och andra goda vänner klara oss utan Runes inspirerande närvaro och nöja oss med minnena av en god, vänsäll och trogen vän. Vi saknar honom som den hedersman han var!
För vännerna
Stig Persson
Christer Smith
Gå till toppen