Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Fortsatt trassel för Öresundspendlare – ny FB-grupp lockar hundratals

Öresundsbron fyller tjugo år – men myndighetstrasslet för svensk-danska pendlare består. En ny grupp för gränsgångare som hamnat i kläm lockade på bara ett par veckor 800 medlemmar. Och nya tickar ständigt in.

– Rätten till a-kassa och frågor om socialförsäkringssystemet är nog de som är de vanligaste diskussionsämnena, säger Pia Jacobsen, som startade Facebook-gruppen ”Øresundspendler – i klemme mellem 2 lande”.
– Hela idén med gruppen var att få upp debatten igen, och att medlemmarna kunde ge varandra tips och råd om lösningar.
Både Pia Jacobsen och Alexander Piorecki pendlar till arbete i Danmark från Malmö. Båda har fått ägna mycket tid åt att stångas med myndigheter och banker.Bild: Lars Brundin
Pia Jacobsen är pendlingsveteran med sina 23 år. När hon började resa till jobbet som teknisk designer på ett danskt energibolag var det flygbåtarna som gällde.
Men en speciell familjesituation, en sambo som har demensliknande sjukdom, har gjort att Pia Jacobsen nyligen gått ner i arbetstid för att ta några fler timmar i Sverige som personlig assistent till honom. Plötsligt kom hon över den gräns på 25 procents arbetstid i ett annat land än Danmark, som innebär att hon förs över till det svenska socialförsäkringssystemet.
För Pia innebär det att hon mister rätten till den danska förmånen efterløn, att kunna gå tidigare i pension. I sin pressade vardag hade hon verkligen sett fram emot det – och beskedet blev droppen som fick henne att starta Facebook-gruppen.
Det innebär också att hennes arbetsgivare i Danmark måste börja betala sociala avgifter till Sverige, vilket gör att Pias arbetskraft plötsligt blir mycket dyrare för dem.
Numera får de som bor i Sverige ofta skriva på en försäkran till danska arbetsgivare om att de inte ska jobba mer än 25 procent i ett annat land. Men den rutinen fanns inte när Pia Jacobsen blev gränsgångare.
– Jag funderade på om jag skulle säga upp mig i Danmark, eller sluta som personlig assistent. Jag ville ingetdera. Min arbetsgivare har varit flexibel under mina 25 år där, och jag har fina arbetskamrater. Det var också orimligt att minska arbetstimmarna i Sverige, säger Pia Jacobsen.
– Men jag fick ju förbereda min arbetsgivare på en räkning för mig, som kunde bli en chock. Och det var en väldigt nervös väntan innan de, lyckligtvis, gav besked att de ville behålla mig.
Alexander Piorecki är it-konsult, numera med egen firma, och har bott i Sverige sedan 2004. Tillsammans med sin fru, som också arbetspendlar till Danmark, bosatte han sig i Västra Hamnen i Malmö. I familjen finns numera också två barn.
– Vi trivs fantastiskt bra där, men vi har ju börjat fundera på att köpa en större bostad, säger han.
Trots att han har sina lönekonton och sitt sparande i Danske Bank, som finns i båda länderna, har det blivit problem med att kunna få lånelöfte för att köpa något nytt i Sverige. Alexander Pioreckis bostad i Malmö är lågt belånad, både han och hans fru har bra inkomster och sparpengar på sina danska konton.
– Banken har bra rutiner för att föra över pengar mellan länderna, men i övrigt verkar de inte prata ihop sig. Här i Sverige är det som om jag kom utan inkomster och sade: vi vill låna pengar, beskriver han.
Facebookgruppen för gränspendlare är fylld av exempel på problem som kan uppstå för den som bor i ett land, och jobbar i det andra. Ofta för att man saknar svenskt personnummer/danskt CPR-nummer eller för att myndighetsregler krockar.
Här är några andra exempel, tips och nödrop:
• Den som pendlar från Sverige och jobbar i Danmark tjänar in dansk folkpension, men det kräver att du själv exakt kan dokumentera alla dina anställningar eftersom de inte går in i några offentliga register.
• Danska föräldrar som bor i Skåne, men har barn som går kvar i dansk skola kan inte få information via skolans digitala föräldranät
• ”Att byta från dansk till svensk a-kassa/fackförening är ett helvete”.
• Om du blir uppsagd från ditt jobb i Danmark – tänk på att anmälda dig till svensk a-kassa första dagen, om du bor i Sverige!
I trådarna får medlemmarna i gruppen råd om vart de kan vända sig för att få hjälp, eller bäst information. Ibland kan de erfarna pendlarna ge svaren.
– Vi hade ett konkret fall, där folk som bodde i Sverige och jobbade i Danmark blev nekade att lista sig hos läkare i Danmark. Några av oss visste att det har man rätt till, så den frågan kunde vi stänga direkt, säger Alexander Piorecki.
Att Öresundspendlarna ofta kommer i kläm har i omgångar uppmärksammats av skånska politiker, danska politiker, medier och olika debattörer. Nordiska Ministerrådet har en databas för att registrera gränsgångarproblem, och en särskilt grupp politiker som arbetar med dem.
Pia Jacobsen blivit inbjuden till det danska parlamentet Christiansborg i nästa vecka av folketingsledamoten Henrik Møller (S), som ingår i gränshindergruppen.
– Han ville gärna träffa oss och höra våra konkreta problem, säger Pia Jacobsen, som tar med sig två andra pendlare i andra livssituationer och med andra erfarenheter av gränstrassel.
I många år har hon retat sig på att det ska vara så svårt att bo och arbeta på ömse sidor Öresund. Och att danskar som bor i Sverige inte har möjlighet att påverka hur deras skattepengar används, eftersom utlandsbosatta mister sin rösträtt i Danmark. Med den nya Facebook-gruppen ville hon rikta uppmärksamhet på det - igen.
– Jag ville få fokus på frågorna – och det har det verkligen blivit, säger Pia Jacobsen, som bara någon dag efter intervjun noterar att medlemsantalet i gruppen stigit över 900 och att frågorna och diskussionerna bara rasslar in.
Fakta

Öresundspendlare

Statistiken över hur många som pendlar över Öresund är är osäker, den senaste siffran från 2015 anger 13 800 dagliga pendlare. De flesta reser från Sverige till Danmark.

Id-kontrollerna vid Kastrup som blixtinfördes 4 januari 2016 gjorde att många tågpendlare gav upp, eftersom restiden förlängdes. Eller gick över till att bilpendla.

Skånetrafikens statistik över sålda månadskort visar en svacka 2016-2018, men att antalet pendlarkort nu är uppe i ungefär samma nivåer som 2019. Om man slår ut antalet årligen sålda månadskort på tio månader, handlar det om ungefär 8 000 - 9 000 tågpendlare/månad.

Källa: Öresundsinstitutet, Skånetrafiken.

Gå till toppen