Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Låt åkermarken få ett lagligt skydd.”

Asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av. Det skriver Bengt Nilsson, LRF i Ängelholm, och Anne-Marie Lindén, ordförande i den ideella organisationen Den Goda Jorden och företrädare för Miljöpartiet i Ängelholm.

All mark med växande gröna växter bidrar till att binda koldioxid, skriver artikelförfattarna.Bild: Albin Brönmark
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I Skåne bebyggdes 7 procent, 13 000 hektar, av den bästa åkermarken mellan år 1961 och 2000.
Tittar man på hela Sverige bebyggdes 9 000 hektar mellan 1998-2015. I hela världen försvinner mellan 5 och 10 miljoner hektar åkermark årligen. Det är upp mot två till fyra gånger så mycket som Sveriges totala åkermark. Siffrorna kommer från Jordbruksverket och SCB.
Många konflikter och kriser i världen har sin upprinnelse i kampen för att finna odlingsvärd mark och odla mat. Bristen på sötvatten spetsar till situationen ytterligare.
Inom 50 år kommer jorden att behöva livnära upp mot 10 miljarder människor. Det gör att behovet av livsmedel nära fördubblas jämfört med idag.
Behovet att ställa om från olja till mer klimatvänlig energiproduktion är stort.Här spelar biomassa från jord och skog en avgörande roll.
Nästan dagligen kommer rapporter om hur klimatet förändras. Att havsnivåerna stiger innebär att lågt liggande odlingsmarker försvinner. Det ser ut som om hela länder kommer att utplånas.
Extremväder med både för mycket nederbörd och svåra torrperioder blir vanligare. Minns år 2018 då sommarens torka innebar stora problem för mat- och foderproduktion i Sverige och på andra håll i Europa.
Det förändrade klimatet innebär också att öknar breder ut sig, och gör att människor måste fly för att överleva. Intensiv konstbevattning har gjort att matjord blir alltför salt och inte går att använda.
Stora bränder som nu senast i Australien innebär, förutom stora påfrestningar på djur- och växtliv och samhällen, även en minskad produktion av livsmedel.
All mark med växande gröna växter bidrar till att binda koldioxid, något som påverkar klimatet på ett positivt sätt.
Närodlat och närproducerat står högt på många konsumenters kravlista. De finner det tryggt att veta var deras mat producerats och vilka metoder som använts. Alltifrån Sveriges restriktiva användning av antibiotika till sparsam användning av kemiska växtskyddsmedel uppskattas.
Men även långa transporter påverkar klimatet. Därför är det viktigt att politiker ser till att möjligheterna för att producera livsmedel lokalt och regionalt är så goda som möjligt. Även lantbrukare och konsumenter har ett ansvar i sammanhanget.
Att använda jordbruksmark är oftast det kortsiktigt billigaste alternativet när det gäller att bygga hus och vägar jämfört med skog och redan utnyttjad mark. Men asfalterade ytor som vägar och parkeringsplatser kommer aldrig att producera något som människor kan leva av. När en villamatta väl har rullats ut kan inte åkermarken återställas till en rimlig kostnad.
Åkermarken är en ändlig resurs. Låt den därför få ett lagligt skydd och inte som nu vara varje kommuns angelägenhet.
Hur åkermarken används måste samordnas regionalt, och helst nationellt. Jordbruksverket bör ha en mer aktiv roll när det gäller att slå vakt om åkermarken. Plan- och bygglagen behöver ändras så att länsstyrelserna får rätt att ingripa mot en detaljplan som strider mot Miljöbalkens regler om jordbruksmark.
Rent vatten och åkermark blir sannolikt två av de viktigaste resurserna i en icke alltför avlägsen framtid.
Bengt Nilsson, ordförande i LRF:s kommungrupp, Ängelholm
Anne-Marie Lindén, ordförande i den ideella organisationen Den Goda Jorden och företrädare för Miljöpartiet i Ängelholm.
Gå till toppen