Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Louise Bringselius: ”Plats på äldreboende blott en dröm för många.”

Äldreboende. Trygghet för många.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionstext av en fristående kolumnist. Åsikterna är skribentens egna.
När min far äntligen fått plats på äldreboendet sade han:
”Det här är himmelriket.”
Det hade varit en lång tids kamp mot kommunen – och en kamp att orka med en hemtjänst där få tog ansvar när det brast. Som när han saknade mat för att de missat att handla, när städningen inte sköttes, när de uteblev …
”Det var måndagsturen som skulle köpt mat”, konstaterade den personal som jag en torsdag träffade på hemma hos pappa. Kylen var tom. Själv var han sängbunden och döende.
”Men ni kommer ju varje dag för att mata honom?”, frågade jag.
”Ja, men det finns ju ingen mat, så vi kan inte göra någonting”, fick jag till svar. Sedan gick de.
Om problemet låg hos individen eller organisationen kan alltid diskuteras. Men vi vet att styrningen påverkar vår känsla av ansvar. När människor behandlas som utbytbara tenderar de också att agera utan personligt ansvar.
Samma sak riskerar att hända när deras uppdrag är omöjligt. Vid mitten av 1980-talet hade en anställd inom hemtjänsten ansvar för fyra personer under ett heltidspass. År 2015 hade det ökat till 13 personer. Många går på minutschema och har dåliga arbetsvillkor. Detta enligt studier av professor Marta Szebehely med kollegor vid Stockholms universitet. (Se rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?)
En anledning till den ökade belastningen på hemtjänsten är att antalet äldreboenden medvetet har minskats under gångna decennier i Sverige. Eftersom de liknades vid gamla tiders fattigvård fick avvecklingen tidigt ett stort symbolvärde och istället har socialpolitiken präglats av en stark hemmaboendeideologi. (Se den nya rapporten Äldreboenden - från ålderdomshem till särskilda boenden av professor Per Gunnar Edebalk, Lunds universitet.) Mot denna bakgrund är en plats på äldreboende blott en dröm för många idag.
Mitt i denna situation – med underbemanning och krisartad arbetsmiljö inom delar av den kommunala hemtjänsten samt brist på äldreboenden som alternativ – har mobila team och hemsjukvård blivit de nya modeorden inom hälso- och sjukvården. Så ska vårdplatser frigöras, pengar sparas och vårdtagare få god hjälp i trygg miljö. På många sätt är det bra. Men risken finns att detta kastar ut både personal och vårdtagare i samma otrygga ekorrhjul som vi har sett inom hemtjänsten, om det inte finns god bemanning och bra styrning. Då blir anhöriga krockkudden.
Efter fyra månader på äldreboendet somnade min far in. Jag önskar att han hade fått njuta av tryggheten där längre. Han fick plats på äldreboende först när hans stora behov av hemtjänst gjorde det mer lönsamt för kommunen. Det är ovärdigt att behandla samhällets äldre endast utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler. Istället behöver vi lyssna på individens behov och önskemål. Då behövs alternativ till hemsjukvården som inte är sjukhuset. Inte för alla, men för många människor är den största tryggheten då ett boende där det finns hjälp att tillgå dygnet runt.
Gå till toppen