Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Löfven: ”Ingen dålig stämning”

Statsminister Stefan Löfven (S) anser inte att EU-toppmötet var ett fiasko. – Alla är överens om detta är en oerhört svår process, säger han.

Statsminister Stefan Löfven på väg in till fredagens misslyckade budgettoppmöte i Bryssel.Bild: Ludovic Marin/AP/TT
Löfven konstaterar att det inte är ovanligt att EU-ledarna misslyckas med att nå en budgetöverenskommelse vid det första skarpa försöket.
Han uppger att skiljelinjen framförallt går mellan länder som är nettobetalare till EU:s budget och de som får mer EU-stöd än vad de betalar i EU-avgift.
– Vi har två ganska svårförenliga utgångspunkter, säger Löfven.
Han konstaterar att EU-länderna stod för långt ifrån varandra för att det skulle vara meningsfullt att fortsätta i helgen.
– Budgetens nivå är fortfarande för hög och våra rabatter för låga, säger Löfven.
Han understryker att Sveriges allierade, Nederländerna, Österrike och Danmark, gör samma bedömning.
Löfven tycker ändå att det gjorts vissa framsteg. Ett är att EU-ledarna börjat diskutera hur man ska få ned budgetens utgiftstak. Men några stora steg har inte tagits på den punkten. När toppmötet började var förslaget ett utgiftstak på 1,074 procent av EU:s bruttonationalinkomst, BNI. När det slutade 1,069 procent. De fyra allierade, ”de sparsamma fyra”, har krävt ett tak på 1,0 procent.
Ett annat framsteg, enligt Löfven, är att Sverige får behålla rabatten på EU-avgiften i det senaste förslaget.
Effekterna av det förslaget är oklart, men resultatet verkar ligga långt från vad Sverige krävt. Löfven vill ha en betydligt högre rabatt än i dag för att inte den svenska avgiften ska stiga alltför mycket.
– Jag kan inte acceptera att EU-avgiften för Sverige ökar så dramatiskt, säger statsministern.
Enligt honom var det inte bara ”de fyra sparsamma” som stoppade en överenskommelse den här gången. Löfven pekar på att de 27 EU-ledarna var överens om att förslagen som låg på bordet inte var tillräckligt bra.
Även om motsättningarna är hårda mellan de länder som vill banta EU-budgeten och de som inte vill det, så är Löfven inte oroad över dåliga relationer framöver.
– Det finns ingen dålig stämning. Det är inte så att vi har svårt att tala med varandra, säger statsministern.
Fakta

Löfven och hans allierade

Här är de fyra regeringschefer som samarbetar om att hålla ner EU:s långtidsbudget och fortsatt ge rabatter till de länder som bidrar med mer än vad de får tillbaka:

* Stefan Löfven, Sverige – socialdemokratisk statsminister sedan 2014. Född 1957. Partiledare sedan 2012, dessförinnan svetsare och fackligt engagerad i många år.

* Mark Rutte, Nederländerna – liberal premiärminister sedan 2010. Född 1967. Partiledare sedan 2006, arbetade tidigare som personalchef och statssekreterare på utbildnings- och socialdepartementen.

* Mette Frederiksen, Danmark – socialdemokratisk statsminister sedan 2019. Född 1977. Partiledare sedan 2015, tidigare arbetsmarknads- och justitieminister. Invald i Folketinget redan som 24-åring.

* Sebastian Kurz, Österrike – konservativ förbundskansler sedan 2020. Född 1986. Partiledare sedan 2017 och förbundskansler i en första omgång redan 2017-19, då i koalition med högernationalistiska FPÖ, nu med De gröna. Utrikesminister redan som 27-åring 2013.

Gå till toppen