Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Marcus Ekdahl: Vår granskning gick från Rosengård till Rosenbad på ett år

Kinesiska muren på Rosengård i Malmö.Bild: Bengt Arvidson
I onsdags fattade Riksdagen beslut om lex Ida. Ett beslut som syftar till att stärka skyddet för landets 1,7 miljoner bostadsrättsinnehavare. Alla riksdagspartier står bakom förslaget som grundar sig på Sydsvenskans avslöjanden om plundrade och kapade bostadsrättsföreningar i Malmö.
För den som vill förstå värdet av en fri och oberoende journalistik är detta ett skolboksexempel. Reportrarna Erika Oldberg och Dan Ivarssons arbete med att kartlägga och granska två bostadsrättsföreningar i ett höghus på Rosengård, i folkmun kallat Kinesiska muren, visade inte bara på gravt vanskötta föreningar och ekonomiska oegentligheter utan också på ett systemfel. Ett systemfel som gjort det möjligt att med förhållandevis enkla medel kapa och plundra en bostadsrättsförening för egen vinning.
Samma gäller den uppmärksammade plundringen av Brf Ida. Så mycket som en kvarts miljard kronor kan ha förskingrats i en härva kopplat till en av Sveriges största bostadsrättsföreningar. Drygt två år efter Sydsvenskans första avslöjande har flera personer dömts för mutbrott och skattebrott och fler åtal är att vänta.
En välfungerande bostadsrättsförening bygger helt och hållet på en demokratisk idé. En kooperativ grundsyn där principen att individuella insatser gynnar föreningen och i förlängningen alla boende. Föreningen äger huset. De boende äger föreningen. Ägarskapet utövas av styrelsen. Den demokratiska makten utövas genom att medlemmar ska kunna tillsätta och avsätta styrelsen.
Men vad händer när den demokratin sätts ur spel?
Vilket skydd har de bostadsrättsföreningar som drabbas av en styrelse eller ordförande som berikar sig själva på föreningens bekostnad?
Som exempelvis tillskansar sig majoriteten av rösterna i föreningen och därmed makten, genom att ändra i stadgarna.
Skyddet är svagt och i vissa fall obefintligt visar våra granskningar. I reportage efter reportage kunde vi skildra den misär som många boende lever i och hjälplösheten inför det faktum att föreningarna står inför konkurshot och att ekonomin för hundratals familjer är på väg att slås i spillror.
Bild: Bengt Arvidson
Myndigheterna och rättsapparaten har helt enkelt inte verktygen för att ge tillräckligt skydd åt landets alla bostadsrättsinnehavare.
Med fakta, uthållighet och journalistisk professionalitet kunde Sydsvenskans reportrar ge liv åt denna berättelse, förklara det svårförståeliga och ge de drabbade en röst.
Onsdagens riksdagsbeslut innebär att justitieminister Morgan Johansson måste snabba på översynen av bostadsrättsägares konsumentskydd, tillsätta en utredning och så småningom lägga fram ett skarpt lagförslag.
Samtidigt som riksdagen klubbade Lex Ida tog reportrarna Dan Ivarsson och Erika Oldberg emot Arwidssonstiftelsens journalistpris till Expressen-journalisten Olle Bengtzons minne. Ett pris instiftat för att uppmärksamma journalistik som lyfter samhällsbyggnadsfrågor. Ett pris som Sydsvenskan tog hem för andra året i rad.
Förutom att det hade varit ett ypperligt inslag i en kurs i samhällskunskap så visar denna historia med smärtsam tydlighet vikten av en stark, fri och oberoende journalistik.
Vad hade hänt om Sydsvenskans reportrar inte åkt ut och knackat dörr, sett misären, lyssnat på de drabbade och ställt de ansvariga till svars?
Den frågan måste alla ställa sig i tider när journalistiken systematiskt ifrågasätts och misstänkliggörs.
Gå till toppen