Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Världens värsta virus – årets corona nummer åtta på moderna farsoters dödslista

Virus är uråldriga. Den första säkert belagda influensaepidemin härjade i Europa 1510. Därefter har historikerna räknat till åtminstone tre pandemier per århundrade, en siffra som gäller även för 1900-talet. Här är virus som har skördat många liv i världen under det senaste seklet.

Det nya coronaviruset i elektronmikroskop.Bild: NIAID-RML/AP
1. Spanska sjukan – 1918 till 1920
Spanska sjukan blev 1900-talets mest förödande pandemi.Bild: Sydsvenskan
Typ: Influensavirus A(H1N1).
Förlopp: Ursprunget är okänt, men influensan spred sig över hela världen efter första världskrigets slut. Femhundra miljoner människor tros ha blivit sjuka.
Avlidna: Minst femtio miljoner människor, kanske det dubbla.
Övrigt: Pandemi med hög dödlighet, även bland yngre som nyss varit vid god hälsa. Ingen pandemi har skördat så många dödsoffer på så kort tid.
2. HIV – sedan 1981
Manifestation i Lund på World Aids Day.Bild: Ingemar D Kristiansen
Typ: Ett virus som angriper de vita blodkropparna och förstör kroppens immunförsvar. Orsakar sjukdomen AIDS (acquired immune deficiency syndrome).
Förlopp: Sjukdomen identifierades i USA 1981. Orsakade en global epidemi och härjar fortfarande i fattiga länder. Ungefär 38 miljoner människor lever idag med HIV.
Avlidna: Ungefär 32 miljoner sedan början av 1980-talet. (770 000 dog under 2018.)
Övrigt: Effektiva bromsmediciner har reducerat dödligheten, som dock är hög där dessa inte finns.
3. Säsongsinfluensa – varje år
Återkommande virusinfektioner.Bild: Ingemar D Kristiansen
Typ: En eller flera virustyper av influensa A och B.
Förlopp: Sprider sig globalt varje år. I områden med kallare vintrar infaller influensasäsongen då, med en topp i februari och mars.
Avlidna: 290 000 till 650 000 varje år (WHO). Ofta omkring tusen i Sverige, 451 förra säsongen.
Övrigt: Vaccin finns. Många blir friska utan att söka vård. Därför är det osäkert hur många som drabbas av säsongsinfluensa.
4. Asiaten – 1957 till 1958
Asiaten nådde Sverige 1957.Bild: Sydsvenskan
Typ: Influensavirus A(H2N2).
Förlopp: Började i Guizhou i Kina 1956 och spred sig över hela världen. I Sverige smittades drygt trehundratusen personer.
Avlidna: Cirka två miljoner enligt WHO.
Övrigt: En pandemi som drabbade äldre hårdast.
5. Hongkonginfluensan – 1968 till 1971
Ännu 1971 härjade asiaten i Skåne.Bild: Sydsvenskan
Typ: Influensavirus A(H3N2).
Förlopp: Började i Hong Kong i juli 1968.
Avlidna: Ungefär en miljon.
Övrigt: En omfattande pandemi med relativt låg dödlighet (under 0,5 procent). Viruset var en genetisk förändring av det som orsakat asiaten.
6. Svininfluensan – 2009
Svininfluensan väckte rädsla 2009.Bild: Ingemar D Kristiansen
Typ: Influensavirus A(H1N1) av ny undertyp.
Förlopp: Började i Mexiko, spred sig till USA och sedan till resten av världen. En miljard människor beräknas ha blivit sjuka.
Avlidna: 150 000 till 575 000.
Övrigt: En tämligen lindrig influensa. Trots många sjuka avled relativt få. Massvaccineringen i Sverige kritiserades dels för att vara överdriven, dels för att ha orsakat narkolepsi hos barn och unga.
7. Ebola – 2014 till 2016
Personalen på Läkare utan gränsers ebolacenter i Liberia.Bild: Sylvain Cherkaoui / Läkare Utan
Typ: Virus som smittar från djur till människa och mellan människor. Identifierades 1976 och fick namn av floden Ebola i Kongo. Flyghundar som lever i Västafrika tros vara värddjur.
Förlopp: Den första epidemin bröt ut i Kongo 1976, den hittills svåraste svåraste i Guinea, Liberia och Sierra Leone 2014.
Avlidna: 11 310 (av 28 616 sjuka i det västafrikanska utbrottet).
Övrigt: Viruset orsakar feber och svåra blödningar. Extremt hög dödlighet, upp till 90 procent. I ett pågående utbrott i Kongo har 2 264 av 3 444 sjuka dött.
8. Det nya coronaviruset – 2020
Mask eller inte?Bild: Luigi Costantini
Typ: En ny typ av coronavirus som identifierades i höstas. Sjukdomen kallas covid–19.
Förlopp: Spreds först från djur till människor på en marknad i staden Wuhan i kinesiska provinsen Hubei. Är nu klassat som en global pandemi.
Avlidna: 4 967 (13 mars).
Övrigt: Feber, trötthet och torrhosta är de vanligaste symtomen. Åtta av tio smittade blir friska utan behandling. En av sex blir allvarligt sjuk med andningsbesvär.
9. MERS – 2012
MERS sprids av kameler och dromedarer.Bild: Hussein El-Alawi
Typ: Coronavirus som först identifierades i Saudiarabien och därför kallas Middle East respiratory syndrome (MERS).
Förlopp: Smittar i första hand från kamel till människa. Förekommer nästan enbart i Mellanöstern och Afrika norr om Sahara. Åtta av tio fall i Saudiarabien.
Avlidna: 858 (varav 780 i Saudiarabien).
Övrigt: Hög dödlighet men minimal smittrisk mellan människor.
10. SARS – 2003
Demonstration i Hong Kong 2004 mot myndigheters dåliga virusberedskap.Bild: LO SAI HUNG
Typ: Coronavirus som identifierades 2003 och kallades svår akut lunginfektion (severe acute respiratory syndrome, SARS).
Förlopp: Började i södra Kina 2002, spred sig i sjutton länder och gjorde drygt åttatusen människor sjuka.
Avlidna: 774.
Övrigt: Begränsad spridning men hög dödlighet; nästan var tionde insjuknad avled. Väckte stor skräck i Asien. Inga kända fall sedan 2004.
Dessutom: Fågelinfluensan – 2006
Jakt på smittade andfåglar vid Ottenby fågelstation 2005.Bild: Ola Nilsson
Typ: Influensavirus A(H5N1) som upptäcktes 1997. Drabbar fåglar.
Förlopp: Väckte rädsla i Sverige hösten 2005 när sju döda änder hittades i Eskilstunaån. ”Dödsviruset hotar Europa” larmade Aftonbladet. Klassades som samhällsfarlig sjukdom våren 2006.
Avlidna: Enstaka globalt. Inget fall av fågelinfluensa A(H5N1) har diagnosticerats bland människor i Sverige.
Övrigt: Kan smitta från fågel till människa vid närkontakt. Hög dödlighet bland dem som drabbas.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Läkartidningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, WHO, ECDC, FAO.
Fakta

Så minskar du risken för smitta

Risken för att det nya coronaviruset ska spridas i Sverige är fortfarande mycket liten, konstaterar Folkhälsomyndigheten.

Du kan hålla den nere med samma tumregler som vid annan smitta.

• Peta dig inte i ansiktet.

• Undvik nära kontakt med sjuka människor.

• Tvätta händerna ofta och noga.

• Nys och hosta i armvecket.

• Stanna hemma när du är sjuk.

Gå till toppen