Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lantbrukarnas oro: Regn och corona hot mot spannmålspriser

Coronaviruset riskerar att få de just nu höga priserna på spannmål att vända nedåt. Svenska lantbrukare har dessutom anledning att oroas över den blöta och milda vintern.

Bild: Johan Nilsson/TT
Spannmål handlas just nu på historiskt höga nivåer. Priset på raps, som framför allt odlas i Skåne, har inte varit så högt på hela åtta år som det var i januari. Vete, som är det viktigaste spannmålet, handlades visserligen högre under 2018 på grund av torkan men har efter en uppgång i höst nått en nivå över de senaste årens genomsnitt.
Det här är goda nyheter för Sveriges lantbrukare som säljer sina skördar baserat på priser som sätts på de globala råvarubörserna, där Chicago är den största marknadsplatsen.
Orsaken till prisuppgången under framför allt hösten är att skördeprognoser vittnar om en lägre skörd 2020 än 2019 som var ett ovanligt bra år.
Dessutom går världsekonomin hyfsat bra vilket talar för en god efterfrågan. Även om spannmål inte är så konjunkturberoende eftersom vi alltid behöver konsumera mat så finns det ändå en korrelation med hur världsekonomin utvecklas. Just svenska lantbrukare har även gynnats av den svaga svenska kronan.
Men den senaste månaden har prisuppgången stannat av och i vissa fall vänts till en nedgång. Förklaringen är framför allt en oro för hur coronaviruset kommer att påverka spannmålshandeln.
– Det är inte så troligt att matkonsumtionen går ned på grund av viruset. Men om det kommer restriktioner kring hur till spannmål får handlas mellan länder, blir resultatet att inköpare letar lokala lösningar. Då minskar istället handeln globalt och världsmarknadspriset pressas, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.
Förutom coronavirusets påverkan på priserna har svenska lantbrukare anledning att oroas över den regniga och milda vintern.
– Min uppfattning är att de onormalt blöta markerna just nu är ett större orosmoln än utvecklingen i Kina. Om det blir ännu mer regn så riskerar grödorna att skadas och sådden i vår kan skjutas upp vilket inte alls är bra, säger Mikael Jeppsson, chef på spannmålsenheten på Lantmännen.
Översvämmade fält ger näringsfattig mark och riskerar att skada det som såddes i höstas. Värmen ökar även riskerna för mögel och skadedjur. Värst drabbat av regnet är lantbruken i Halland samt delar av Småland och Västergötland.
Ett annat, mer ouppmärksammat bekymmer, är att den milda vintern gör att tjälen inte har satt sig i marken. Tjälen är viktig för att bryta upp leran och därmed skapa möjligheter för bättre sådd och skördar.
– Det är fortfarande ingen katastrof men det är viktigt att det snart slutar regna så att vattnet kan rinna undan, säger Lars-Erik Lundkvist.
Under 2018, då torkan slog hårt mot skördarna, klarade många jordbrukare inte av att att leverera de volymer de bundit upp sig för utan var tvungna att köpa in spannmål. Det blev kostsamt eftersom priserna var så höga.
Efter det katastrofåret blev lantbrukarna ifjol klart mer försiktiga i sina strategier genom att välja att sälja en mindre del av sina skördar på kontrakt. Det är en trend som håller i sig i år enligt Mikael Jeppsson på Lantmännen som är landets största inköpare av spannmål.
– Min bedömning är att cirka 15 procent av den skörd vi får in i år är prissäkrad. Det är en ganska stor skillnad mot åren innan torkan då 35 till 40 procent av volymerna hade säkrats.
Det är vid den här tiden lantbrukarna lägger sina prisstrategier och väljer hur stor risk man vill ta. Mikael Jeppsson pekar på att försiktigheten kan ha gått för långt.
– Vi har trots allt en ganska bra prisnivå på många spannmål, i ett historiskt perspektiv. Så det är nog inte fel att prissäkra en högre andel av skörden än vad jordbrukarna gör just nu. Får vi bra skördar i världen i höst kan priset mycket väl sjunka.
Gå till toppen