Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Tysk storm kan ge svensk motvind i EU.

Annegret Kramp-Karrenbauer och Angela Merkel.Bild: Markus Schreiber
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel styr i enlighet med företrädaren Konrad Adenauers gamla slogan "Inga experiment". I över fjorton år har hon stått för politisk stabilitet och kontinuitet – i såväl Tyskland som EU. Och sin reträtt från toppolitiken tycks hon ha planerat därefter.
När Merkel hösten 2018 lämnade partiordförandeskapet i kristdemokratiska CDU var det Annegret Kramp-Karrenbauer som tog över. Merkel hade visserligen aldrig officiellt ställt sig bakom hennes kandidatur, men politiskt står de för snarlika linjer. Kramp-Karrenbauer har rent av kallats för Mini-Merkel och setts som trolig förbundskansler under nästa mandatperiod. Merkel har tydligt förklarat att hon avser att lämna posten för gott i samband med parlamentsvalet hösten 2021. Men alltfler ifrågasätter nu om det är möjligt för henne att sitta kvar så länge vid makten.
Valet till delstatsparlamentet i Thüringen förändrade allt. Där röstade CDU i början av februari fram en borgerlig regeringschef – med hjälp av främlingsfientliga AfD.
Reaktionerna blev, förståeligt nog, starka. Tidningen Bild beskrev det som ett "skammens val" och Merkel kallade det själv för oförlåtligt. Kramp-Karrenbauer försäkrade att hon försökt påverka sina partivänner. Men de lyssnade uppenbart inte, vilket många såg som tecken på svagt ledarskap. Den politiska stormen som följde blev svår för Kramp-Karrenbauer, varpå hon häromveckan aviserade sin avgång.
Ett par av favoriterna bland de tänkbara efterträdarna har uttalade ambitioner att förnya väsentliga delar av CDU:s politik. Blir det någon av dem som tar över partiordförandeskapet ökar sannolikheten för att Merkel avgår i förtid, liksom för att parlamentsvalet tidigareläggs. Det skulle ge ytterligare röra i det redan turbulenta tyska politiska landskapet, där väljarnas missnöje är tydligt med den styrande storkoalitionen mellan CDU och socialdemokratiska SPD.
En tänkbar ny inriktning i tysk politik kan även påverka Sverige med tanke på vad Tysklands hållning betyder på EU-nivå.
I unionssammanhang har Merkel inte sällan utgjort en motkraft till den klart mer federalistiske franske presidenten Emmanuel Macron. Så sent som i förra veckan backade Merkel upp kraven från statsminister Stefan Löfven (S) på att Sverige ska få behålla rabatten på EU-avgiften. Hennes fokus på samarbete mellan nettobetalande medlemsländer är överhuvudtaget viktigt i de fortsatta förhandlingarna om hur unionens långtidsbudget för 2021–2027 ska se ut.
Det återstår ännu att se vem som utses till ny partiordförande vid CDU:s extrakongress den 25 april. Men Sverige behöver beredskap för att det kan bli en person som inte förvaltar Merkels välkända politiska linjer.
Nya vindar blåser i tysk politik och för svensk del kan de göra Europapolitiken mer svårnavigerad. För Angela Merkel har inte bara dämpat den politiska experimentlustan i Tyskland, utan även inom EU.
Gå till toppen