Successivt har Kina tagit över en allt större del av tillverkningen av aktiva substanser för läkemedel och är i dag världsledande. När det gäller antibiotika tillverkar Kina den råvara som används i många vanliga preparat, som penicillin.

– Det har blivit en väldig kostnadspress och det har lett till att produktionen har centrerats till några få fabriker i Kina, säger Otto Cars, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, till TT.

Det är svårt att veta säkert hur beroende världen är av Kina när det kommer till det ibland livsavgörande läkemedlet. En rapport från WHO från 2018 uppskattar att över hälften av den antibiotika som används har råsubstans från Asien.

När en av de kinesiska fabrikerna brann för några år sedan resulterade det i brist på viss antibiotika.

Förutom dess stora produktion av aktiva substanser till antibiotika dominerar Kina också marknaden för flera av de byggstenar som behövs för att tillverka aktiva substanser, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, som leder Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

Sedan utbrottet av coronavirus i Kina har fabriker hållits stängda. För februari rapporterade kinesiska myndigheter den lägsta aktiviteten i landets fabriker under en månad någonsin. Bland annat gällde det läkemedelstillverkning, där fabriker finns exempelvis kring den drabbade staden Wuhan.

I Indien, som är det land där mycket av världens antibiotika monteras ihop till de piller som till exempel svenskar får på recept, stiger oron för att stoppet i Kinas produktion kan få förödande konsekvenser. Indien köper majoriteten aktiva substanser som används i landets enorma läkemedelsindustri från just Kina.

Indisk media har rapporterat om prisökningar och branschföreträdare säger till tidningen The Lancet att de har lager kvar av nödvändiga ingredienser för cirka två till tre månader.

– Det är för tidigt att säga säkert vad coronautbrottet innebär, men det finns misstankar om att det kan bli försämrad tillgång till den råsubstans som används i många antibiotika, säger Otto Cars, som menar att det är en säkerhetsfråga.

Redan i mitten av februari varnade en grupp europeiska företagare i Kina för risken för antibiotikabrist. I slutet av februari gick USA:s läkemedelsmyndighet, FDA, ut och sade att landet börjar få slut på en sorts medicin på grund av svårigheter att få råmaterial från en fabrik som drabbats av covid-19.

Kinas fabriker stängdes på bred front i januari. Tanken var att de snart skulle öppna igen, men i stället förlängdes ledigheten kring det kinesiska nyåret för att förhindra smittspridning. Många av de flera hundra miljoner migrantarbetare som rest från fabriksområdena hem till sina byar stannade där.

I mitten av februari uppmanade Kinas president Xi Jinping lokala myndigheter runt om i landet att se till att fabriker börjar återöppnas. Men det är knappast enkelt. Arbetare ska sitta i karantän när de återvänder från sina hembyar, lokala säkerhetsföreskrifter är svåra för fabriker att leva upp till och leveranser kommer inte fram.

Det är inte en dag för tidigt att läkemedelsindustrin får upp ögonen för hur beroende de är av Kina, menar nu experter.

– Det gör oss sårbara när producenterna är så få, säger Joakim Larsson, som dock inte kan svara på hur snabbt en brist på antibiotikakomponenter från Kina kan få tydliga konsekvenser till exempel i Europa.

– Men på sikt skulle det få det. Det som hänt och med Corona visar med tydlighet hur känsliga våra leverantörskedjor är.