Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Hemmasittare ska få distansundervisning

Regeringen vill ändra skollagen så att så kallade hemmasittare ska kunna få distansundervisning. Utbildningsminister Anna Ekström (S) ser distansundervisningen som en brygga tillbaka till skolan.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill införa distansundervisning för att bland andra hemmasittare snabbare ska få det stöd de behöver. Arkivbild.Bild: Janerik Henriksson/TT
De vanligaste orsakerna till att elever slutar gå i skolan, blir ”hemmasittare”, är ångest och depressioner, enligt skolforskaren Martin Karlberg. Men det finns många andra anledningar. Bland elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism är andelen hemmasittare större än i andra grupper.
Regeringen föreslår att ändringarna i skollagen träder i kraft den 1 augusti.
– Jag vill betona att distansundervisning bara ska användas när alla andra möjligheter antingen är uttömda eller olämpliga. Vårdnadshavarna ska godkänna distansundervisning, som bara ska vara ett halvår i taget, säger Anna Ekström.
En rapport från Skolinspektionen från 2016 visade att hemmasittare inte fick hjälp i tid.
– Det har länge varit ett problem i svensk skola att särskilt stöd har satts in alldeles för sent. Ofta har elever snarare fått stöd i nian i stället för i lågstadiet då de borde ha fått det, säger Anna Ekström.
Fredrik Malmberg, generaldirektör vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, ser positivt på regeringens förslag om distansundervisning, men han betonar att det inte får bli en permanent lösning.
– Vi trycker på att det inte får vara ett alternativ till att göra en anpassning i skolan, utan det ska vara en brygga för att få tillbaka eleven till skolan. På så sätt är det en nödvändig lösning.
TT: Finns det risk för att eleven hamnar än mer utanför?
– Det är risken om det skulle vara en permanent lösning, eller att det skulle ersätta att man jobbar hårt för att göra lärmiljön tillgänglig, säger Fredrik Malmberg.
Fredrik Malmberg anser att den stora skolfrånvaron är oroväckande.
– Det är många tomma skolbänkar när vi tittar ut över landets skolor. Ur vårt perspektiv är det ett växande problem. Man måste få till fler sätt att få de här eleverna tillbaka till skolan med snabba insatser och flexibla lösningar, säger han.
Trots att problemet med att tusentals elever inte går i skolan har fått stor uppmärksamhet de senaste åren är det fortfarande oklart hur många det gäller.
– Det finns ett antal undersökningar som inte ger en heltäckande bild av hur många de är och därför arbetar Skolverket för närvarande med en kartläggning som ska ge en nationell bild av hur omfattande elevfrånvaron är, säger Anna Ekström.
Skolforskaren Martin Karlberg vid Uppsala universitet pekar på att de officiella siffrorna inte stämmer.
– Alla som håller på med hemmasittare vet att antalet är fem till tio gånger högre än vad som anges i Skolinspektionens rapport, säger han.
Fakta

Antalet hemmasittare

Skolinspektionen presenterade 2016 en rapport som visade att 1700 grundskoleelever var borta i långa perioder. Ungefär samtidigt kom en undersökning från TNS Sifo, som gjorts på uppdrag av organisationen Prestationsprinsen, som visade att det kunde röra sig om 18000 elever med en frånvaro på över 20 procent.

En kartläggning som TV4:s Kalla fakta gjorde tillsammans med Statistiska centralbyrån, publicerad 2018, visade att minst 5500 elever kunde klassas som hemmasittare. De hade en frånvaro längre än halva höstterminen 2017 eller mer än fyra veckors sammanhängande frånvaro.

Källor: Skolinspektionen, TNS Sifo och SCB

Gå till toppen