Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Migrationsfrågan kräver bredast möjliga lösning.

Maria Malmer Stenergard (M) och Ulf Kristersson (M) vill tala enskilt med S.Bild: Jessica Gow/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Flyktingpolitiken splittrar alltjämt. Mer än halvvägs in i sitt arbete visar den parlamentariska migrationskommittén få tecken på enighet.
Visst finns brett stöd för att tidsbegränsade uppehållstillstånd även fortsatt ska vara huvudregeln. Men därifrån är det långt till den uppgörelse för framtiden som S, MP, L och C siktar på enligt punkt 67 i januariuppgörelsen.
Inom Socialdemokraterna har en och annan uppenbart börjat ge upp. Enligt måndagens Expressen ställer partiföreträdare krav på att S ska agera på egen hand och försöka nå en uppgörelse med M om migrationspolitiken.
"Vi kan inte låta de minsta partierna blockera den här frågan längre", säger Göran Dahlström (S), kommunalråd i Katrineholm.
I anonyma uttalanden säger centralt placerade källor inom partiet detsamma. Men det vore ett högt spel av S att följa den linjen. Det skulle dels äventyra uppgörelsen med C och L, dels riskera att spräcka regeringen. De gröna har som regeringsparti accepterat en hel del på det migrationspolitiska området, men en uppgörelse mellan S och M skulle sannolikt sätta punkt för koalitionen. För det råder ingen tvekan om i vilken riktning som riksdagens båda största partier vill gå.
Trots åtstramningarna som skett sedan flyktingkrisen 2015 anser M fortfarande att svensk flyktingpolitik är alltför generös. Därför driver M-ledaren Ulf Kristersson bland annat krav på ett så kallat volymmål för asylsökande. I kommittéarbetet har Socialdemokraterna ställt dörren på glänt för detta.
"Vi är öppna för att ha en diskussion om vad Sverige ska ha för ambition, men jag vill koppla det till EU-dimensionen – det är klart att vi inte ska ta större ansvar än vad som är vår del i EU-sammanhang", förklarar statsminister Stefan Löfven i Svenska Dagbladet (15/2).
Men på Europanivå är låsningarna i frågan ännu hårdare än i Sverige. Det ändras dessvärre knappast av att EU-kommissionen till påsk lägger fram ett nytt förslag till uppgörelse på det migrationspolitiska området. När migranter och flyktingar från krigets Syrien nu åter samlas vid gränsen till Grekland verkar EU-länderna nästan stå lika långt ifrån varandra som 2015.
Den långsiktiga ambitionen måste givetvis ändå vara att ansvaret för flyktingmottagning ska fördelas jämnt inom unionen. Så långt är det enkelt att hålla med Löfven. Men migrationskommitténs arbete syftar till att ersätta den tillfälliga asyllag som gäller fram till sommaren 2021. Till dess lär det knappast ha skett något genombrott i flyktingfrågan inom EU. Det måste vara fortsatt fokus på en svensk lösning som gäller.
Migrationskommitténs sekretariat bedömer att de nuvarande förslagen till viss del är något mer generösa än gällande lagstiftning. Knäckfrågor är sådant som den nya humanitära skyddsgrunden och den utvidgade anhöriginvandringen.
I detta läge vill även Moderaterna fortsätta diskussionerna utanför kommittén.
"Vi skulle behöva sätta oss med Socialdemokraterna på egen hand", säger migrationspolitiska talespersonen Maria Malmer Stenergard (M) till Expressen.
Möjligen skulle sådana samtal kunna bidra till att föra kommittéförhandlingarna framåt. En uppgörelse som inte godtas av både S och M löper trots allt stor risk att rivas upp vid skifte vid makten.
Men själva uppgörelsen har Socialdemokraterna all anledning att fortsätta försöka få till inom kommitténs ramar. Inte bara för att en tvåpartilösning med M kan bli på bekostnad av regeringssamarbetet, utan också för att migrationsfrågan behöver största möjliga bredd – såväl i de politiska diskussionerna som i stödet för kommande avtal.
Gå till toppen