Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kalle Kniivilä: Putin har förlängt sig igen

Rysslands parlament har röstat för en grundlagsändring som gör det möjligt för Vladimir Putin att sitta kvar som landets president till 2036. HD och Sydsvenskans Kalle Kniivilä känner igen sig.

Vladimir Putin tittar på en flagga från Sovjettiden med Stalin och Lenin i profil under ett besök på en fallskärmsfabrik i Ivanovo.Bild: Alexei Nikolsky
Stabilitet är dagens ord i Ryssland. Än en gång kommer Vladimir Putin med största sannolikhet att efterträdas av Vladimir Putin. Han kan sitta kvar till 2036 då han fyller 84.
Problemet med maktöverlämnandet i Ryssland är därmed löst på enklast möjliga sätt: makten ska inte alls överlämnas, utan blir tryggt kvar på samma ställe där den har legat sedan millennieskiftet.
Det är inte heller första gången Putin ser till att förlänga sin tid vid makten. Det gjorde han redan 2008, då hans andra mandatperiod tog slut.
Enligt Rysslands konstitution kan en president sitta högst två mandatperioder i följd. Putin följde lagens bokstav och lämnade presidentämbetet – men tog makten med sig till regeringsbyggnaden, där han i fyra år satt som premiärminister. Hans trogne underhuggare Dmitrij Medvedev höll stolen i Kreml varm.
Under tiden såg Putin till att förlänga presidentens mandatperiod från två gånger fyra år till två gånger sex år. Inte för den sittande presidenten så klart, utan för nästa president, vem det nu skulle kunna tänkas bli.
Det råkade bli en viss Vladimir Putin.
Hösten 2011 var jag i Sankt Petersburg, på ett seminarium för journalister som skulle bevaka det kommande parlamentsvalet. När nyheten kom föll stämningen i rummet som en sten. Det hördes några tunga suckar. En beslutsam röst sade: ”Dags att lämna landet.”
Putin hade beslutat sig för att utnyttja kryphålet i grundlagen, det lilla ordet ”podrjad”, ”i följd”. Eftersom någon annan hade hållit hans plats i fyra år hade räknaren nollställts. Han kunde bli president i två mandatperioder till.
Då kändes det som om det var oändligt lång tid till 2024 – året då Ryssland äntligen skulle få möjlighet att välja en president som inte heter Vladimir Putin.
”Problemet 2024”, kallades det av dem som tyckte att framtiden låg för nära och som inte kunde förstå hur Ryssland någon gång skulle kunna klara sig utan sin stora ledare.
Det behövdes en kosmonaut för att lösa cirkelns kvadratur.
1963 blev Valentina Teresjkova världens första kvinna i rymden. Från 1966 till Sovjetunionens fall var hon medlem i Sovjetunionens högsta sovjet, en parlamentarisk församling med ungefär lika lite verklig makt som dagens ryska parlament.
Sedan 2011 är hon parlamentsledamot för Putinpartiet. Och på tisdagseftermiddagen lade hon fram sitt genidrag: om vi nu håller på och gör justeringar i grundlagen, då kan vi väl passa på och vrida tillbaka presidentklockan?
Så blev det. Putin nickade vänligt från talarstolen, Putinpartiet röstade, och snart kan Putin bli president igen.
Fast det finns en liten hake. Problemet 2024 heter nu problemet 2036. Hur ska Ryssland klara sig utan Putin?
Gå till toppen