Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Klart bifall till Putins grundlagsändring

Kamrarna i Rysslands parlament säger klart och tydligt ja till att ge Vladimir Putin möjligheten att leda landet i ytterligare 16 år. Det är inte mer än rätt, argumenterar federationsrådets talman. Oppositionella grupper planerar protester trots viruspåbud.

Stor majoritet för ja till grundlagsförändringarna i duman på onsdagen.Bild: Pavel Golovkin/AP/TT
De föreslagna ändringarna i grundlagen passerar därmed Rysslands lagstiftande församling, men ännu återstår några steg. Om och när ändringarna skrivs in får Putin möjligheten att sitta kvar vid makten i ytterligare två sexårsperioder – hypotetiskt i ytterligare 16 år.
383 av statsdumans 450 ledamöter röstade ja i den slutliga omröstningen, samtidigt som ingen röstade emot. Sedan röstade alla utom en ledamot i federationsrådet, den övre kammaren, ja.
– Vladimir Vladimirovitj måste ha rätten att ställa upp i nya, konkurrenskraftiga, nationella val, sade Valentina Matvijenko, talman i parlamentets övre kammare federationsrådet, när det röstade på onsdagen.
Ändringarna kommer lägligt, enligt henne.
– Huruvida han utnyttjar denna rättighet 2024 eller inte är upp till honom, men han måste ha rätten. . . Vi måste erkänna vad Vladimir Vladimirovitj Putin har gjort för landets utveckling under de senaste 20 åren. Han har lyft landet från dess knän.
Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin stämde också in i stödet till presidenten.
– En president som hindras från att bli omvald kan inte vara en stark ledarfigur, säger han.
Dumans talman Vjatjeslav Volodin sade att förändringarna kommer att stärka Ryssland och bana väg för framtiden.
Putin hade i det ursprungliga ändringsförslaget till grundlagen viktat om maktbalansen i den ryska toppen och fördelat presidentens stora makt mellan flera organ. Sedan dess har det spekulerats vilt kring hur Putin kan tänkas vilja försöka behålla makten, ungefär som när han och den tidigare premiärministern Dmitrij Medvedev bytte plats under en mandatperiod (2008–2012) och sedan bytte tillbaka, och på så vis kringgick reglerna.
När duman höll en av flera omröstningar om grundlagsändringarna tidigare i veckan lade den tidigare kosmonauten Valentina Teresjkova, i dag ledamot i underhuset duman, fram ett tillägg med formuleringar som rakt av öppnade för att Putins tidigare avtjänade mandatperioder inte skulle räknas under den nya grundlagen och att han skulle få möjlighet att ställa upp på nytt.
Lagförslaget innehåller ytterligare ändringar: Bland annat ska Gud skrivas in i lagtexten och det ska stipuleras att giftermål endast kan ingås mellan man och kvinna.
Tiotals personer samlades vid Kreml för att protestera i samband med omröstningarna. I ett öppet brev som undertecknats av 20 oppositionella ledare uppmanas ryssar ansluta sig till större protester på fredagen, mot Putins försök att ”usurpera makten” och förstärka ett ”djupt korrupt system”.
Med anledning av coronaviruset har myndigheterna dock förbjudit folksamlingar med över 5 000 människor.
I kommande steg krävs det majoritet också i samtliga av Rysslands regionparlament, innan frågan landar hos de ryska väljarna i en folkomröstning. Enligt Putin själv måste även konstitutionsdomstolen godkänna tillägget om fler mandatperioder för honom.
Om så sker och om Putin sedan väljs om i ytterligare två val kommer han ha styrt Ryssland i totalt 36 år – längre än Sovjetledaren Josef Stalin, men något kortare än tsaren Peter den Store.
Fakta

Makten i Ryssland

Makten i Ryssland ska enligt författningen från 1993 delas mellan presidenten med regeringen, parlamentet och rättsväsendet, men i praktiken ligger den allra mesta makten hos presidenten.

Presidenten utser premiärminister och tillsammans med premiärministern alla andra ministrar. Presidenten utser också de högsta domarna, riksåklagaren, riksbankschefen och är överbefälhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre säkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, består av underhuset statsduman och överhuset federationsrådet. Duman har 450 valda ledamöter medan federationsrådets 170 senatorer består av två från varje administrativ landsdel.

I statsduman har regeringspartiet Enade Ryssland drygt tre fjärdedelar av alla mandat. De flesta av partierna är Kremllojala och oppositionspartier har svårt att nå ut eftersom staten kontrollerar de flesta stora massmedierna. Oppositionell verksamhet försvåras också av lagar som tillkommit och av polisiära tillslag, inte minst mot demonstrationer.

Inom presidentkansliet finns två råd, statsrådet och säkerhetsrådet, som ska bistå presidenten i de allra viktigaste frågorna.

Under det senaste årtiondet har mandatperioderna förlängts både för presidenten och för dumans ledamöter. Nästa parlamentsval hålls 2021 och nästa presidentval 2024.

Ryssland kommer på plats 138 av 180 länder i organisationen Transparency Internationals index över världens mest korrupta länder (där de minst korrupta länderna ligger högst).

Källor: Landguiden/UI och Nationalencyklopedin

Gå till toppen