Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Staten har att lära av hushåll som hamstrar.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).Bild: Ali Lorestani/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Torrvaror, konserver, toapapper. På vissa hyllplatser börjar det gapa tomt i landets livsmedelsbutiker. Men enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är hamstring av livsmedel åtminstone så här långt ett begränsat fenomen.
"Medborgarna har varit rationella och lyssnat på myndigheterna", säger hon i Dagens industri om svenskarnas hantering av coronavirusets spridning. Folk ska inte överreagera, men bör samtidigt se till att ha förnödenheter nog för att klara sig en eller två veckor, resonerar ministern.
Detta har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderat en längre tid. Men långtifrån alla hushåll har sådana lager. Än färre lär ha mat nog till extra luncher och mellanmål om förskolor och skolor stängs så att barn får stanna hemma. En stor del av den hamstring som det vittnas om från butikerna får så tillvida betraktas som rationell. Skafferierna behöver helt enkelt fyllas på och som Nilsson påpekar går det inte att utesluta brist på enstaka varor.
Den svenska självförsörjningsgraden för livsmedel ligger idag på 50 procent. Så sent som i början av 1990-talet låg motsvarande andel på 75 procent. Samhällets beredskap för svåra lägen har även i andra avseenden försämrats sedan dess.
Vid tiden för Berlinmurens fall hade Sverige alltjämt stora beredskapslager av livsmedel, mediciner och sjukvårdsmateriel. Men de avvecklades successivt under 1990-talet eftersom risken för kriser ansågs ha minskat markant. Idag sker de flesta leveranser av olika varor enligt principen just in time. Varor är alltid på väg och levereras först när de behövs. Modellen har sina fördelar, men ökar samtidigt verksamheters sårbarhet vid olika former av störningar.
"Det räcker i princip med att en lastbil kör i diket", säger MSB:s ansvarige för försörjningsberedskap, Jan-Olof Olsson, i en TT-intervju.
Denna sårbarhet framgick i fjol när Apotekstjänst fick stora problem att leverera förbrukningsartiklar till vården i fem regioner. Och den framgår nu när skydds- och provtagningsutrustning börjar ta slut på landets sjukhus till följd av coronaviruset. Den inhemska produktionen av sådan utrustning är begränsad och på världsmarknaden är efterfrågan naturligt nog stor. Dessutom har länder som Frankrike och Tyskland infört restriktioner för export av skyddsprodukter.
Läkemedelsverket pekar i sin tur på att vissa mediciner kan ta slut eftersom deras verksamma ämnen enbart levereras från Kina, där produktionen är störd av coronautbrott. Den risken får Sveriges Apoteksförening att efterlysa regeländringar så att det blir lättare att lösa bristsituationer.
Samtidigt kräver regionstyrelseordförande i Skåne, Västra Götaland och Stockholm i en gemensam skrivelse att regeringen agerar för att säkra tillgången till sjukvårdsmateriel. Förhoppningsvis hjälper regeringens beslut att låta Socialstyrelsen göra centrala inköp.
Hanteringen av coronaviruset behöver inte leda till några stora eller allvarliga bristsituationer i Sverige. Men det ger i vilket fall en påminnelse om att landets beredskap behöver ses över och stärkas.
Hushållen fyller nu sina skafferier. På motsvarande vis måste staten se till att samhällsviktiga verksamheter i ett krisläge inte står med tomma förråd.
Gå till toppen