Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Sofia Nerbrand: Rädda kaféägaren från det egna köksbordet.

Café Noir på Gamla väster i Malmö är i vanliga fall ett samlingsställe.Bild: Emma Larsson
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Ett företag måste ha intäkter för att gå runt. Försvinner alla kunder och uppdragsgivare över en natt krymper kapitalet i bolaget snabbt och konkursen kan bli oundviklig. Under den senaste veckan har många företagare insett att denna ekonomiska mardröm kan bli verklighet.
Hotellägaren Putte Svensson Sahlin i Hultsfred är så över sig given att han knappt får fram orden i en hjärtskärande videoinspelning (Expressen 16/3). Alla hans bokningar är bortblåsta på grund av coronapandemin. Hans livsverk och levebröd håller på att rämna. Inte konstigt att han är förtvivlad: "Om en till två månader är pengarna slut. Och jag vet fan inte hur jag ska lösa det."
Det är utmärkt att regeringen och riksbanken redan har agerat för att ge respit med skatteinbetalningar, öka likviditeten samt ta kostnader för sjuklön och permitteringar. Men det kommer inte att räcka för enmansbolag och småföretag, som här och nu förlorar i stort sett all sin försäljning.
De behöver betalande kunder.
Rese- och turismnäringen har starka lobbyorganisationer som uppmärksammar deras akuta problem. Gott så.
Hotellkedjor och flygbolag varslar nu många anställda som riskerar att förlora jobbet. Det har Sverige som välfärdsland system för att klara – det finns a-kassa med mera – även om det blir dyrt för skattebetalarna om vi går in i en kraftig lågkonjunktur med hög arbetslöshet.
Men värre är att Sverige riskerar att förlora sitt ekosystem med små företag som förgyller vår vardag och ger arbete åt hundratusentals svenskar.
För bakom varje nagelsalong, cateringfirma, kafé, yogastudio och ledarskapskonsultfirma finns det ägare av kött och blod. De har tagit en medveten risk när de startat företag för att förverkliga en dröm och försörja sig på den. De kan göra vinst – eller förlora pengar.
Coronapandemin är emellertid en naturkatastrof. Viruset slår obönhörligt mot människans biologi och med tsunamikraft mot ekonomin. Det är inte rättvist och rimligt att företagare ska ta hela smällen.
Sverige behöver även efter att pandemin ebbat ut entreprenörer som kan och törs driva verksamheter. Staten måste finna fler lösningar som håller så många småföretag flytande som möjligt. Utan för mycket administration – enmansföretag har inte egna juridiska och ekonomiska avdelningar.
Men staten kan inte rädda alla småföretag. Vi konsumenter måste fortsätta att köpa varor och tjänster när vi nu håller oss hemma. För annars kanske inte stamfiket finns kvar när vi får gå ut mer framåt sommaren eller hösten.
Även om man inte kan dricka sin krämiga cappuccino idag så kan man swisha över några tior till kaféet på hörnet. Man kan beställa take away, ta emot städhjälp och rentav gå och klippa sig om det är en liten frisersalong. Man kan skjuta fram bokningen för den kommande 50-årsfesten istället för att ställa in. Man kan handla kläder online från favoritboutiquen i närheten. Man kan be en extern föreläsare tala via videolänk för medarbetare som sitter hemma framför sina skärmar istället för att avboka alla konsultmöten.
Glöm inte alla gigarbetare och underleverantörer till de stora företagen i krisbranscherna som det nu talas så mycket om. Civilsamhället kan inte låta coronaviruset ta död på kulturen och näringslivet.
Tänk om var och en av oss stöttade en kulturarbetare eller en kaféägare i form av kontakter, råd, lån eller stödköp. För annars kommer vardagen att vara mycket tråkigare och fattigare när den här mörka perioden är över.
Gå till toppen