Som barn brukade jag fantisera om sådant här. Nationell kris, ransonering, storslagna kollektiva uppoffringar, att samlas framför radioapparaten för att höra landsfadern ingjuta mod i sin tappra och uthålliga befolkning. Kasta in lite hemskolning och en trädgård uppgrävd för potatisodling och fantasin om det ultimata undantagstillståndet var komplett.