Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Bland joggare, vabbare och soldyrkare på stranden – ”som en kalv på grönbete”

Torsdag 26 mars, Ribersborg klockan 11.05:
En pappa spelar naturbingo med barnen, andra vänder ansiktet mot solen och blundar. När en kall marssol lyser över Ribersborgsstranden känns corona-viruset åtminstone tillfälligt långt borta.

Axel Algmark susar fram på strandpromenaden och förklarar sedan sin energi med att han varit rejält förkyld en period och detta är första träningstillfället efter det: ”Jag som en ko på grönbete”.Bild: Bengt Arvidson
– Jag är som en ko på grönbete, pustar Axel Algmark när han stannar upp vid sidan om strandpromenaden där han precis susat fram med utsträckta armar på sina rullskidor.
Solen skiner, himlen är klarblå utan ett moln och det här är hans första träningspass efter en lång och tuff förkylning. Formen var inte på topp, men nu har han åtminstone gott om tid att träna till nästa Vasalopp, konstaterar han och ler lite snett.
För Axel Algmark har covid-19 ännu inte påverkat vardagen i så stor utsträckning – han arbetar med musik så även innan coronan gjorde sig känd så arbetade han i en studio största delen av tiden – det är ingen skillnad mot idag alltså. Covid-19 har däremot medfört att han inte träffar sina föräldrar, som är äldre, och han låter bli att resa till Stockholm där han annars tillbringar en del tid.
– Jag försöker lyssna på experterna och tänker att de har bäst koll. Vi lyssnar på nyheterna en gång om dagen, för att höra vad som är senaste nytt kring corona.
Joggarna avlöser varandra längs strandpromenaden. Vid husväggen intill den nu våröppna kiosken är det fullt på varenda plaststol. Ansiktena är, likt tussilagor, vända mot solen.
Vid lekplatsen intill kallbadhusbryggan är det en hel del människor.
Ylva Brännström Davidsson är en av flera vabbande föräldrar som tagit sig till stranden denna soliga torsdag i coronans tid. Hon är hemma och vabbar med dottern Hedda, två år, för andra veckan i rad. ”Lite rastlöst” konstaterar hon. I dag är hon på stranden med sin mamma, Heddas mormor Lena Andersson.
De ser båda mycket tydliga effekter av corona runtomkring sig: Lena Andersson konstaterar att det är mycket färre människor på kallbadhuset, och hon har själv dragit ner på sitt sociala umgänge. Men sitt barnbarn träffar hon fortfarande, och hon går till gymmet, samt till kallbadhuset för att bada.
Ylva Brännström Davidsson ser corona-effekter på sitt jobb på Malmö konsthall – dels i att många möten ställts in, dels i antalet besökare. På helgerna ordnar museet skapande verkstad för barnfamiljer – och när det vanligtvis kommer uppemot 200 besökare så har det nu kommit ett tjugotal personer.
Tre generationer på stranden: Ylva Brännström Davidsson med dottern Hedda i famnen, och Lena Andersson, Ylvas mor.Bild: Bengt Arvidson
Några barn har picknick i en sanddyn, och uppe på en annan sanddyn går Tomas Sjökvist, med sin ettåriga dotter Alice lugnt sovande i en sele på ryggen. Han är pappaledig med lilla Alice, ett år, som sover i selen på pappas rygg. Eftersom han ändå är hemma med henne så får de stora flickorna, Sonja och Monou, också vara hemma från förskolan med honom. Aktiviteter är nyckeln när barnen är hemma från förskolan, menar Tomas Sjökvist. Den här dagen har barnens mamma, som nu är på jobbet, planerat naturbingo åt dem – de har plockat fem saker på stranden: bland annat sten, skräp och en snäcka.
– Vi har märkt att om vi planerar och sticker ut och hittar på grejer, då blir dagarna bättre än om vi är kvar hemma, säger Tomas Sjökvist.
Han försöker vara ute mycket med barnen. Inte minst när de ska träffa andra barn, då blir det utelek för att minska risken för smittspridning. Coronaviruset gör också att de undviker stora grupper med människor. Och barnen måste vara friska för att få leka med andra barn.
– Den här veckan har vädret varit väldigt skönt. Men jag tror att det svåra blir att hålla ut i längden.
Alice, ett år, snusar mjukt i selen på pappa Tomas Sjökvists rygg.Bild: Bengt Arvidson
Johanna Envall och Mike Brown rastar sig själva och hundarna Moses och Henry. Mike Brown jobbar hemifrån och Johanna Envall, som arbetar på en sushirestaurang, har fått dra ner på antalet arbetade timmar då gästerna blivit färre.Bild: Bengt Arvidson
Gå till toppen