Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Det är på intet sätt märkligt att allt fler svenskar väljer växtbaserad kost.”

Om livsmedelssäkerhet – att det ska finnas tillräckligt med mat och dryck i landet – och miljöarbete är viktigt på riktigt, bör politiker bejaka en fri handel med livsmedel över nationsgränser. Det skriver Jonas Paulsson, initiativtagare till kampanjen Köttfri måndag.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO slår i rapporten Livestock’s Long Shadow fast att köttindustrin är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till de mest allvarliga miljöproblemen, skriver Jonas Paulsson.Bild: Tobias Andersson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Elisabeth Hidén, ordförande för LRF Ungdomen, hävdar att svenskt lantbruk kan producera mat på ett hållbart sätt (Aktuella frågor 20/3). Hon anser att fokus i debatten har hamnat snett när människor tror att de räddar världen genom att skippa kött, och att jordbruket är viktigt för att Sverige ska kunna vara självförsörjande när det gäller livsmedel.
Men det är på intet sätt märkligt att allt fler svenskar väljer växtbaserad kost för klimatets, den biologiska mångfaldens, Östersjöns och den egna hälsans skull.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO slår i rapporten Livestock’s Long Shadow fast att köttindustrin är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till de mest allvarliga miljöproblemen, på varje skala från den lokala till den globala. Djurhållningen leder till markförstörelse, skogsskövling, vattenförorening, vattenbrist och förlorad biologisk mångfald.
På mark kan antingen finnas naturlig växtlighet som skog och biologisk mångfald i form av vilda djur, eller så kan marken användas till skogsbruk, djurhållning eller odling av växter som i sin tur kan bli foder till djur eller mat till människor.
Totalt går 80 procent av markanvändningen för livsmedelsproduktion till djurindustrin, men kött, mjölk och andra djurprodukter står för bara 17 procent av människors kaloriintag. Siffrorna kommer från FN:s före detta klimatchef Christiana Figueres och Livestock’s Long Shadow.
Dagens markanvändning är alltså ineffektiv. Mer mark behöver istället användas till koldioxidbindande träd.
När det gäller livsmedel hävdar Elisabeth Hidén att Sveriges självförsörjningsgrad är 50 procent, men egentligen ligger den på 0 procent. All mat och dryck som idag produceras här i landet är beroende av importerade insatsvaror som konstgödsel, drivmedel och bekämpningsmedel.
Om livsmedelssäkerhet – att det ska finnas tillräckligt med mat och dryck i landet – och miljöarbete är viktigt på riktigt, bör politiker bejaka en fri handel med livsmedel över nationsgränser. Förutsättningarna för att producera en del livsmedel är bättre i vissa länder än andra.Givetvis bör handeln främst ske med växtbaserade livsmedel.
Att satsa på djurhållning som är extremt känslig för extrema väderfenomen samtidigt som klimatförändringarna skenar är att lägga grunden för miljömässig och ekonomisk ruin.
Torkan 2018 kostade enligt LRF landets bönder 10 miljarder kronor. Att då fortsätta satsa på djurhållning är att stödja ett system som inte klarar sig på egna ben – en samhällsekonomisk förlustaffär.
Jonas Paulsson, initiativtagare till den svenska kampanjen Köttfri måndag, som ingår i det internationella nätverket Meatless Monday.
Gå till toppen