Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

När syns Gretaeffekten på barnboksutgivningen i Sverige?

Skönlitteratur kan vara ett bra sätt att ge unga kunskaper om klimatkrisen, men man får akta sig för att bli för tråkig och didaktisk, skriver Shora Esmailian.

Böcker om klimatet för barn, Shora EsmailianBild: Jenny Rydqvist
Det återstår att se om Gretaeffekten överlever covid-19. Fram till viruset slog till var hon namnet på allas läppar och ”Gretaeffekten” mer än ett av språkrådets nyord för 2019 – det var också begreppet på många barnboksförläggares läppar. Under ett års tid, från att Greta Thunberg satte sig utanför Riksdagen och inledde den numera världsomspännande klimatstrejken, mer än fördubblades utgivningen – och försäljningen – av barnböcker på tema klimatkris, vilda djur och miljöförstöring i Storbritannien. Efterfrågan kom inte bara från föräldrar, utan även från barnen och ungdomarna själva, som, enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature har stor inverkan på föräldrars ståndpunkt i klimatfrågan. Inte bara för att föräldrar bryr sig om vad deras barn tycker, utan också för att barns och ungdomars åsikter uppfattas som rena, äkta, obefläckade av ideologi och parti.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen