Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Kan inte stänga – djuren måste skötas”

Böndernas produktion är samhällsviktig under rådande coronakris. Nu rustar lantbrukarna för att själva kunna hålla i gång sina verksamheter. ”Vi kan inte stänga – djuren måste skötas”, säger mjölkbonden Carina Sonesson.

Mjölkbönderna Carina och Alvar Sonesson i skånska Stockamöllan tar situationen med virusutbrottet på allvar, men än så länge rullar allt på som vanligt på Gunnaröds gård. Arkivbild.Bild: Emil Langvad/TT
På Gunnaröds gård i skånska Stockamöllan har paret Carina och Alvar Sonesson runt 150 mjölkkor och förberedelserna inför vårbruket pågår för fullt.
– Vi kör gödsel och plöjer. Vi är inte rädda för att drabbas av coronaviruset, men tar det självklart på allvar, säger Carina Sonesson.
Hon berättar att alla fysiska möten har ställts in, men att hon har fått fler kunder i den lilla gårdsbutiken.
– Vi säljer mycket mer kött och mjölk, och även andra produkter än vad vi gör i vanliga fall. Jag tror att många kommer och handlar hos oss för det är lugnare och mindre folk och trängsel, säger Carina Sonesson.
Samtidigt märker hon hur coronaviruset har slagit hårt mot andra som paret Sonesson samarbetar med.
– Vi lämnar mjölk till en del restauranger och bagerier i Malmö och det har ju sjunkit drastiskt. För oss är det ju bara en liten mängd, men en krögare har ju fått permittera sin personal. Vi lider med de som har drabbats.
Förra veckan klassade regeringen primärproduktionen av livsmedel som en samhällsviktig sektor. Det innebär att lantbrukare med barn ska säkras barnomsorg om det fattas ett nationellt beslut om att stänga grundskolor och förskolor.
Ett viktigt beslut för lantbrukarnas krisberedskap, enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
– Sedan gäller det att det här verkligen genomförs ute i kommuner, regioner och inte minst friskolor. Att man verkligen följer den lista som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har tagit fram. Det kommer bli en del tolkningsfrågor kring det här, säger riksförbundsordförande Palle Borgström.
LRF uppger att man inte har fått några signaler om att lantbrukare har blivit smittade av det nya coronaviruset.
– Utan det är vanliga sjukdomar som går och det brukar man kunna hantera, säger Anders Drottja, som arbetar med krisfrågor inom LRF.
Samtidigt är många bönder sårbara om de själva får sjukdomen covid-19 eftersom man i regel har få anställda. Sveriges 67 146 jordbruksföretag sysselsätter i genomsnitt 2,55 personer, enligt senast tillgängliga statistik från Jordbruksverket.
– Skillnaden med covid-19 är att man blir kanske mer däckad än av en vanlig influensa, om man har otur. Då skulle man ju ha svårt att kunna upprätthålla djurhållningen exempelvis, säger Anders Drottja.
LRF har ingen egen personal att skicka ut vid personalbrist, men har regionala omsorgsgrupper som kan lotsa lantbrukarna vidare till hjälpinsatser. Det kan röra sig om egna lokala nätverk eller organisationer som Farmartjänst och Maskinringar. LRF har även kontakt med frivilligorganisationer som exempelvis Svenska Blå Stjärnan.
– Vi har ett avtal med Jordbruksverket om att ställa upp vid krissituationer inom djurområdet. Vi jobbar mycket med smittskydd, så vi har varit ute vid exempelvis fågelinfluensan och mjältbrand, säger Kristin af Malmborg, generalsekreterare för Svenska Blå Stjärnan.
Organisationen har runt 1 800 medlemmar som har skrivit på en överenskommelse om att ställa upp för lantbrukare vid eventuell kris inom djurområdet.
– Alla medlemmar som gått våra utbildningar har varit ute och exempelvis lärt sig att mjölka, sedan kan det vara lite olika hur det ser ut med systemen ute på gårdarna. Så de behöver viss handledning för att komma igång. Våra medlemmar kan även hjälpa till på gårdar med produktion av grisar, fjäderfä och får, säger Kristin af Malmborg.
Ett handfast råd som Carina och Alvar Sonesson har fått från LRF, Hushållningssällskapet och mejeriet är att upprätta ett detaljerat arbetsschema om någon måste ta över driften vid en krissituation. Förutom att paret själva jobbar på gården har de två anställda.
– Jag hade faktiskt gjort en nitisk arbetsplanering redan innan eftersom vi nyligen varit på vår första semester på två år. När vi nu var borta i en månad har sex personer arbetat på gården. Överlag har det funkat förvånansvärt bra, säger Carina Sonesson.
TT: Vilka tar ni hjälp av vid en eventuell krissituation?
– Grannar och vänner. Om jag och min man blir sjuka kommer den personal vi har inte klara av att sköta gården själva. Så det är fullt fokus på att hålla sig frisk, säger Carina Sonesson.
Gå till toppen