Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Nyckeln till frihet får inte försvinna i en stängd värld.

Ett flygplan seglar genom lufthavet. Älskat och saknat.Bild: Lars Brundin
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Mänskligheten sitter hemma, men den sitter inte still i kampen mot coronaviruset.
Tre miljarder – nästan hälften av jordens befolkning – har strikta restriktioner om hur de får röra sig och träffa andra i vardagen. Miljonstäder är satta i karantän.
Polis och militär ser till att människor följer reglerna. Mobildata används av myndigheterna för att studera och kontrollera hur invånarna rör sig.
De flesta gränser är stängda och flygtrafiken som brukar binda samman människor från jordens alla hörn ligger i stort sett nere. Tiotusentals svenskar är strandsatta utomlands.
Ekonomin tar storstryk varje dag och konkurserna inom rese- och besöksbranscherna haglar.
Nationalstaterna har tagit kommandot i bekämpningen av farsoten. WHO och EU har i praktiken akterseglats.
Situationen är unik och gastkramande. Många efterfrågar ett slutdatum. Det bistra svaret är att pandemin kan ta ett par år att rida ut. Italiens premiärminister meddelade på måndagen att utegångsförbudet där i bästa fall kan hävas i sommar. Australiensarna ska förbereda sig på att inte äta brunch på restaurang under det kommande halvåret, enligt regeringschefen i Canberra.
Och hur kommer världen att te sig efter att pandemin har lagt sig? Det enda som är säkert är att den inte kommer att se ut som tidigare. Det som sker nu är inget hack i utvecklingskurvan, utan ett skifte. Ekonomin, människors beteende, geopolitik, internationellt samarbete och demografin kommer att ha förändrats för mycket för att återgå till det som tidigare var det normala.
Den öppna, fria värld många har vant sig vid att resa runt i kan slutas. Globaliseringen kan slås i spillror med enorma ekonomiska konsekvenser.
De beslut som fattas idag kommer att få stora effekter långsiktigt. Detta kan i grunden ändå vara hoppfullt – det går att forma framtiden.
Människan lyckades under 1900-talet med konststycket att lägga farsoter, krig och svält bakom sig. Vaccin, antibiotika, teknik, marknadsekonomi, handel och demokrati var huvudingredienserna i framgångsreceptet. Den briljante historikern Yuval Noah Harari pekar i Financial Times (20/3) på människans förmåga att samarbeta i större grupper som vår arts viktigaste egenskap. Dessa insikter kommer att behövas när världen återigen ska öppnas upp. Enkelt blir det inte.
Länder tillämpar olika strategier för att bromsa virusets framfart. Några har valt att genom hård isolering trycka tillbaka smittan och därefter hålla den i schack genom omfattande provtagning och smittspårning. Dessa länder kommer inte att tillåta inresor från områden som inte har kontroll – Kina, Japan och Sydkorea har i dagarna portat amerikaner och européer. Om inte billiga och enkla tester tas fram och används i stor skala i utvecklingsländer kan även medborgare därifrån stängas ute.
Detta riskerar att gälla tills en tillräckligt stor andel av världens befolkning antingen är vaccinerad eller har utsatts för smittan så att covid-19 inte längre utgör ett hot mot folkhälsan.
Tidigare har resenärer fått fotografera sitt ansikte och lämna fingeravtryck i passkontrollen. I framtiden kan de behöva uppvisa intyg på att de har antikroppar mot covid-19 i blodet för att släppas in.
Nationalismens tankefigur om ”blod och jord” har tyvärr fått en ny betydelse och en ny renässans. Men den får inte tillåtas forma världsordningen framöver.
Valet står mellan nationell isolering och internationellt samarbete.
Både pandemin och den ekonomiska krisen är globala problem. Vad som krävs nu är transparens, forskarsamarbete, varutransporter, utbyte av erfarenheter, produktion och distribution av testkit och sjukvårdsmateriel. Världen över.
Att handelsministrarna i G20-länderna videosammanträdde på måndagen för att upprätthålla globala leveranskedjor var därför förmodligen dagens viktigaste händelse – även på lång sikt.
Gå till toppen