Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Goda levnadsår är ett bättre mått på samhällsnytta än pengar eller hälsa.”

Vi föreslår att goda levnadsår är det mått som bör användas om konsekvenserna av olika möjliga åtgärdspaket ska jämföras. Det skriver Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi, och Kalle Grill, docent i filosofi.

Pressträffar angående coronaviruset. Övre bilden: Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, statsminister Stefan Löfven (S) samt Dan Eliasson, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Nedre bilden: Emil Källström (C), finansmarknadsminister Per Bolund (MP), finansminister Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L)Bild: Janerik Henriksson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I takt med att coronapandemin fortskrider utvecklas den offentliga debatten. Till en början låg allt fokus på vilka metoder som mest effektivt kunde begränsa smittspridningen. När de negativa effekterna på samhällsekonomin blev tydligare började debatten handla om de ekonomiska kostnaderna av smittskyddande åtgärder. Nu är det dags att tala om vad som egentligen spelar roll.
Ett sätt att betona vikten av ekonomiska kostnader är att peka på att dålig ekonomi kan leda till sämre hälsa – arbetslösa mår ofta sämre och utblottade entreprenörer kan i värsta fall begå självmord. Men sett till ett lands hela befolkning finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att just ekonomiska kriser leder till sämre folkhälsa räknat i genomsnittlig livslängd.
Man skulle också kunna sätta ett pris på sjukdom och död. Men då är det inte rimligt att fokusera bara på antalet räddade liv, eftersom det också är viktigt hur långa och friska dessa liv är.
För att kunna prioritera mellan olika vårdinsatser talar man om livskvalitetsjusterade levnadsår, på engelska förkortat QALY. En QALY är ett levnadsår utan fysisk nedsättning eller besvär. Levnadsår av lägre kvalitet ger färre QALY.
Men för att jämföra vinsten av att minska smittspridningen med kostnaden i form av ekonomiska umbäranden behövs ett mått som tar hänsyn till andra faktorer än människors hälsa. Ekonomer som John Hassler och Mats Bergman har därför föreslagit att en QALY bör värderas till en miljon svenska kronor vid beräkningar av kostnaderna för döda av covid-19.
En fördel med att värdera QALY i pengar är att det fungerar som en hjälp vid bedömning av hur mycket smittskyddsåtgärderna får kosta. Bergman beräknar till exempel att covid-19 utan åtgärder för att förhindra smittan skulle orsaka förlorade QALY till ett värde av 12–26 procent av Sveriges BNP, och drar av det slutsatsen att de kostnader som de nuvarande åtgärderna för med sig är rimliga. Mer allmänt går det att göra grova jämförelser även mellan andra typer av samhälleliga kostnader, genom att de betraktas som ekonomiska.
En viktig nackdel med att värdera liv i pengar är att pengar inte mäter det människor egentligen bryr sig om; antalet goda och hälsosamma levnadsår. Och det är livsinnehållet, inte ekonomin som bestämmer hur gott ett levnadsår är. Visserligen kan det vara viktigt att ta moraliska hänsyn: Vi vill alla vara fria att själva bestämma hur våra liv ska levas. Många vill att den som gjort sig mer förtjänt av goda levnadsår ska få fler år, eller bättre. I coronadebatten har dessa hänsyn inte tagit någon större plats, och det är nog rimligt. Eftersom smittoöverföring kan klassas som en skada på andra så väger den egna friheten relativt lätt. Eftersom smittan huvudsakligen sprids bland människor som vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder så förtjänar alla ungefär samma hjälp.
Vi föreslår att goda levnadsår är det mått som bör användas om konsekvenserna av olika möjliga åtgärdspaket ska jämföras. Det gäller alla typer av konsekvenser, inklusive långsiktiga ekonomiska. Det viktiga är hur människors livskvalitet och livslängd påverkas när företag tvingas lägga ned, när arbetslösheten ökar, när börsen rasar och människors förlorar en stor del av sina besparingar.
Om goda levnadsår är det mått som används kan även konsekvenser som är omöjliga eller olämpliga att sätta prislappar på beaktas. Det gör att fler konsekvenser kan bli synliga, till exempel kortsiktigt negativa effekter av isolering, som den ensamhet och det lidande som kan uppstå när man inte kan träffa sina vänner, gå till jobbet eller gå på bio. Det finns också kortsiktiga positiva miljöeffekter, som bättre luftkvalitet, som kan ha goda effekter på människors hälsa och därmed livskvalitet.
De långsiktiga konsekvenserna är svåra att förutse. Ekonomisk depression kan leda till folkligt missnöje och därmed ytterligare påfrestningar på demokratin. Radikala omställningar av samhällsekonomin kan bädda för en framgångsrik klimatomställning.
För att jämföra mycket olika konsekvenser med varandra krävs en gemensam måttstock, och det finns ingen bättre kandidat än antalet goda levnadsår. Man kan möjligen fråga sig vilken betydelse det har hur de goda levnadsåren fördelas mellan olika människor.
Kanske är det mer angeläget att den som gjort bra ifrån sig får leva gott. Kanske bör större vikt läggas vid förbättringar för dem med den lägsta livskvaliteten och den lägsta förväntade livslängden, allt annat lika. Detta är svåra filosofiska och politiska frågor. Men det är inte svårt att säga att goda levnadsår är ett bättre mått på samhällsnytta än pengar eller hälsa.
Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet.
Gå till toppen