Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Kortare väntan med privat sjukvårdsförsäkring

I Sverige råder principen att vård ska ges på lika villkor och utifrån behov. Men med en privat sjukvårdsförsäkring får du hjälp snabbare, visar en ny rapport.

En ny rapport visar att de med privat sjukvårdsförsäkring får hjälp snabbare än vad offentligt finansierad vård ger. Arkivbild.Bild: isabell Höjman/TT
Nästan 660 000 personer i Sverige hade en privat sjukvårdsförsäkring 2018. Det är sex gånger fler än år 2000, och ofta är det arbetsgivaren som tecknar försäkringarna.
Men med åren har också debatten vuxit om hur försäkringarna påverkar principen om vård på lika villkor och utifrån behov, och om privata vårdgivare prioriterar patienter med privat försäkring.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i januari regeringens uppdrag att utreda det. Nu är utredningen klar och den visar att de med privat sjukvårdsförsäkring i genomsnitt fick vård snabbare än de inom offentligt finansierade vård i fjol, och det är inte sannolikt att det beror på att de med privat försäkring i snitt har större medicinska behov.
Inom planerad specialiserad vård i landet fick nästan alla med privat försäkring ett första besök inom en vecka, och en behandling inom tre veckor. I den offentligt finansierade vården fick däremot över hälften av patienterna vänta mer än 30 dagar på ett planerat första besök respektive åtgärd i den specialiserade vården.
TT: Så vården är inte på lika villkor och utifrån behov?
– Nej, vår rapport visar ju med stor sannolikhet att på gruppnivå är det inte så, svarar Ida Nyström, utredare på myndigheten.
Samtidigt, säger hon, är det svårt att utifrån rapporten entydigt säga hur den offentligt finansierade vården i stort påverkas av de privata alternativen.
– Premierna för sjukvårdsförsäkringar står för ungefär en procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna. Om man pratar om hur kapaciteten på total nivå påverkas kan det därför inte förväntas vara särskilt stora konsekvenser, men det förhållandet kan ju se väldigt olika ut på olika vårdområden och i olika regioner, säger Nyström.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rekommenderar regeringen att skaffa sig en bättre helhetsbild över hur offentligt och privat finansierad hälso- och sjukvård påverkar varandra och vården i stort. Det bör ske genom stärkt oberoende forskning, mer transparens och kunskap samt bättre uppföljning, säger Nyström.
– Bland annat att man ska kunna följa upp privat och offentligt finansierad vård i olika register för att kunna se om det blir hälsoskillnader i utfallet av vården beroende på vilken vård man får. Vi har inte tittat på kvalitetsskillnader.
En annan fråga att titta närmare på är om de privata vårdalternativens inverkan gör att medborgarnas vilja att betala skatt påverkas på sikt, säger Nyström.
– Men vi ser inga indikationer i dag på att förtroendet eller viljan att betala skatt hos den svenska befolkningen i stort minskat i takt med att fler har privata sjukförsäkringar.
Med coronavirusets framfart i samhället är sjukvården kanske det område som har starkast fokus på sig i dag.
Men myndighetens rapport är inte kopplad till viruset, påpekar Nyström.
– Vi har ju inte gjort vår rapport utifrån den situation som råder nu, och insamlingen av data gjordes innan den här pandemin var ett faktum. Och akut sjukvård är ju ingenting som ingår i försäkringsbolagens sjukvårdsförsäkringar.
Fakta

Privat sjukvårdsförsäkring

Omkring 660000 personer i Sverige hade en privat sjukförsäkring 2018. Antalet personer med privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige har ökat under 2000-talet och samma mönster finns också i andra europeiska länder.

I Sverige tecknas privata sjukvårdsförsäkringar som en individuell försäkring eller som en gruppförsäkring, exempelvis via arbetsgivaren eller ett fackförbund.

Omkring nio av tio av alla sjukvårdsförsäkringar i Sverige som tecknades 2018 var gruppförsäkringar, och av dem tecknades omkring två tredjedelar av arbetsgivaren.

Försäkringarna är vanligare i storstadsregionerna och i Jämtland. De är också vanligare i till exempel bygg och anläggningsbranschen och i den finansiella sektorn, liksom på mindre arbetsplatser med upp till 30 anställda.

Försäkringarna innehåller främst sådan vård och tjänster som i dag erbjuds i den offentliga hälso- och sjukvården. De innehåller också garantier om en snabbare tillgång till vård. De erbjuder även i viss mån vård och tjänster som inte ingår i det offentliga åtagandet. De privata sjukvårdsförsäkringarna innehåller både förebyggande och planerad specialistvård och rehabilitering.

Akutsjukvård är däremot ett exempel på vård som inte erbjuds av något försäkringsbolag.

Bolagen samarbetar med privata vårdgivare som utför vården. De vårdgivare som tar emot försäkringspatienter kan ha parallella avtal med flera försäkringsbolag och också med offentliga huvudmän.

Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Gå till toppen