Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Törsten efter öl i solen kan bli ett hot mot hela Europa.

Skålandet får vänta.Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Volvo rullar igen. Efter en tids produktionsstopp är storföretagets personbilstillverkning åter igång. Efterfrågan, materialförsörjningen samt villkoren i produktionsländerna Sverige, Belgien och USA ska ha vägts in i beslutet. Också Scania påbörjar en försiktig återstart.Det stärker hoppet om en hyfsad ekonomisk framtid bortom coronakrisen.
Sakta börjar även andra verksamheter runt om i Europa att närma sig det normala. I förra veckan kunde danska elever gå till skolan igen och på måndagen öppnade förskolorna i Norge. Inom de närmaste veckorna planerar flera länder som infört hårda restriktioner dessutom att låta butiker och frisörer öppna.
Kanske finns då en möjlighet att undvika prognosmakarnas dystraste scenarier för europeisk ekonomi och arbetslöshet. Skillnaden är stor mellan olika tänkbara utfall.
I en ny rapport från konsultjätten McKinsey finns till exempel ett mer positivt scenario där EU-länderna får stopp på smittspridningen inom två till tre månader. Då väntas arbetslösheten stanna vid 7,6 procent för att redan mot slutet av nästa år återgå till samma nivå som före pandemin.
I ett annat scenario fördubblas arbetslösheten och 59 miljoner jobb berörs i någon mån. Rapporten varnar för social utslagning och pekar på att det tog nästan tio år för arbetsmarknaden att återhämta sig efter finanskrisen. En svår tid kan vänta, i synnerhet för yngre och personer som saknar högre utbildning, menar McKinsey.
Svensk statistik ger ingen entydig bild av vart arbetsmarknadsutvecklingen är på väg. Antalet arbetslösa har ökat med över 95 000 i Sverige sedan den 1 mars, men nu rapporterar Arbetsförmedlingen, AF, att varseltakten minskar.
"Hur djup krisen blir är svårt att säga nu, men att vi måste ha en arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsmyndighet på topp med rätt resurser för att möta det här, är uppenbart", skriver företrädare för Akademikerförbundet SSR på DN Debatt. För att klara kommande utmaningar måste det satsas mer pengar på AF och olika åtgärdsprogram, menar de.
Tveklöst behövs det fler arbetsmarknadsåtgärder. Men en väl så viktig fråga för utvecklingen framöver är hur folk hanterar situationen när verksamheter i Europa börjar öppna igen. Restriktionerna lättas inte för att hotet från viruset försvunnit, utan snarare av mänskliga och ekonomiska skäl; det går inte att hålla samhället stängt hur länge som helst. Från experter hörs farhågor om ökad smitta nu när fler åter börjar röra sig i offentliga miljöer.
Om pandemin tar ny fart ökar förstås risken för en ekonomisk depression.
Så vad är egentligen att vänta? Och ger Sverige – vars strategi mot smittan genomgående byggt på frihet under ansvar – en föraning om vad som händer i andra länder när restriktionerna minskar?
Helgens scener i svenska storstäder bådar inte gott. I det fina vårvädret trängdes folk på uteserveringar och i parker, trots glasklara rekommendationer om att hålla avstånd.
Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, betonar i SVT:s Morgonstudion att faran inte är över även om antalet avlidna tycks ha slutat att öka:
"Om smittspridningen tar fart och folk inte följer rekommendationerna, då är det klart att vi får problem längre fram."
Det vilar nu ett tungt ansvar på myndigheter i Europa att förmedla sådana budskap. Och på folk i alla länder att agera därefter.
I coronatider finns det skäl att glädjas åt varje litet steg tillbaks mot det normala. Men om alltför många tycker att det är viktigare att ta en öl i solen än att bidra till att värna hälsa och jobb kan den begynnande glädjen snabbt förbytas i sorg.
Gå till toppen