Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Räddningspaket till den krisande flygbranschen bör innehålla motkrav på utsläppsminskningar.”

Det är hög tid att ifrågasätta flygnormen och skapa nya förutsättningar och vanor kring resande som blir bestående, skriver Sara Ullström och Kimberly Nicholas vid LUCSUS, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

Den folkhälsokris som coronapandemin orsakat står nu med all rätta i fokus för hela det svenska samhället, men det betyder inte att klimatkrisen blir mindre akut, skriver artikelförfattarna.Bild: Michael Probst
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Coronakrisen kan leda till förändrade resvanor och minskade flygutsläpp på lång sikt.
Det globala flygresandet har minskat dramatiskt som en följd av de åtgärder som har införts för att hantera coronapandemin. Samtidigt befinner sig världen mitt i en klimatkris som kräver att flygresandet minskar permanent. När coronakrisen väl är över och reserestriktionerna lättar bör flygbranschen därför inte få återvända till business as usual. Istället behöver såväl politiker som arbetsgivare och den breda allmänheten ta till kraftåtgärder som garanterar välbefinnande för alla och begränsar flygets klimatpåverkan långsiktigt.
Till exempel bör de räddningspaket som nu avsätts till den krisande flygbranschen innehålla motkrav på utsläppsminskningar.
Enligt professor Volker Grewe vid Delft University of Technology i Nederländerna orsakar flygsektorn 5 procent av den globala uppvärmningen. Det motsvarar ungefär Rysslands klimatpåverkan, världens femte största utsläppare efter Kina, USA, EU och Indien.
Flyget är en av få samhällssektorer där utsläppen väntas fortsätta öka. Om Parisavtalets temperaturmål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader ska uppnås är det inte rimligt att flygbranschen räddas utan krav på utsläppsminskningar i linje med det målet.
Utöver att politiker behöver kräva mer av flygbranschen är det viktigt att människor, både privat och i tjänsten, ändrar sina vanor och rutiner kring flygresande.
Just nu ställer företag och organisationer in planerade resor och flyttar fysiska möten till digitala plattformar. Men arbetsgivare bör nu också sätta upp rutiner för att undvika onödiga flygresor även i framtiden, samt underlätta för anställda att resa klimatsmart de gånger fysiska möten är nödvändiga. Lunds universitet påbörjade ett sådant arbete redan före coronakrisen och minskade under 2019 antalet flygresor i tjänsten med nästan 10 procent, vilket är ett steg i rätt riktning.
Utöver att ersätta onödiga långväga resor till korta möten finns det stora möjligheter för utsläppsbesparingar om arbetsgivare uppmuntrar anställda att inte köra bil till jobbet, till exempel genom att stödja distansarbete.
Det är hög tid även för semesterresenärer att tänka över sina resvanor, både transportsätt och vart resorna går. I rapporten Flygresorna och klimatet av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola framkommer att privatresor orsakar ungefär 80 procent av flygutsläppen i Sverige. Om människor byter transportsätt eller semestrar närmare sina hem minskar utsläppen radikalt.
Ser man till varje enskild person är minskat flygresande dessutom ett av de mest effektiva livsstilsvalen för att minska det egna klimatavtrycket, enligt en studie från 2017 som en av oss, Kimberly Nicholas, gjort tillsammans med Seth Wynes.
Människor kan påverka de normer som idag finns kring långväga resande. Det syns inte minst på den flygdebatt som förekommit i Sverige under de senaste åren. Organisationen ”Vi håller oss på jorden” verkar sedan 2018 aktivt för ett minskat flygresande, nya ord som ”flygskam” och ”smygflyga” har tagit sig in i det svenska språket, och fler och fler avstår från att flyga på grund av den klimatpåverkan som det medför.
I SOM-institutets senaste undersökning av miljövanor och klimatoro svarade 14 procent att de under 2019 undvikit att flyga på grund av flygets klimatpåverkan. På Sveriges flygplatser minskade dessutom antalet passagerare under förra året med 2 procent för utrikesresor och 9 procent för inrikesresor, enligt statistik från Swedavia. Samtidigt meddelade SJ att tågresandet ökade med 11 procent.
Såväl i sociala som etablerade medier förekommer också nu begrepp som att “tågskryta” och tal om att göra en “Svemester”.
Början till ett trendbrott för flygets tillväxt gick alltså att se redan innan coronasmittan bröt ut. Den rådande situationen är allvarlig och inte på något sätt önskvärd, men de förändringar människor gör nu visar att vi alla under en kris kan agera tillsammans med samhällets bästa i åtanke.
Att resa är en stark vana, och när vi nu alla tvingas skapa nya vanor kan det ge upphov till långsiktiga förändringar i vårt sätt att leva.
Den folkhälsokris som coronapandemin orsakat står just nu med all rätt i fokus för hela det svenska samhället, men det betyder inte att klimatkrisen blir mindre akut.
När regeringen diskuterar ekonomiska återhämtningsåtgärder, och när privatpersoner och företag efter att restriktionerna upphört funderar över sina resvanor, är det viktigt att komma ihåg att ett stabilt klimat kräver en kraftig minskning av flygresandet. Det är därför hög tid att ifrågasätta flygnormen och skapa nya förutsättningar och vanor kring resande som blir bestående även efter krisen.
Sara Ullström, doktorand vid LUCSUS, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.
Kimberly Nicholas, universitetslektor vid LUCSUS.
Gå till toppen