Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Erik Magnusson: Därför kopplas statens nya företagsstöd inte till ägande

Regeringen landade i torsdags i ett statligt omställningsstöd på 39 miljarder kronor. Men summan är en höftning. Slutnotan kan landa på 60, 80 eller 100 miljarder kronor.
Det nya omställningsstödet skiljer sig från krispolitiken under 1900-talet – en politik som tycks ha haft 2008 som slutdatum.
"Vi ska akta oss för att staten går in som ägare till pizzerior och frisersalonger", säger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesman för Liberalerna.
Centerns Emil Källström, Miljöpartiets Per Bolund, Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Liberalernas Mats Persson på pressträff i Rosenbad.Bild: Jessica Gow/TT
Sju riksdagspartier är överens om att det statliga företagsstödet är ett direktstöd. Staten ska inte köpa in sig i näringslivet.
På så sätt skiljer sig 2020 års krisbekämpning från de statliga krisåtgärder som sattes in 1922, 1976, 1994 och 2008. Då blev statligt övertagande av företag ett sätt för regeringen att rida ut finansiella kriser.
Det började 1922. Då kastades Sverige in i plötslig lågkonjunktur med risk för akut bankkris. Regeringen bildade i november 1922 det statliga bankstödsbolaget Kreditkassan för att stärka finansiellt svaga banker.
Flera banker blev statliga, bland annat Jordbrukarbanken och Göteborgs handelsbank. Den som förblev statlig längst var Sveriges kreditbank, som senare blev PK-banken, Nordbanken och Nordea. Fram till 2013 hade svenska staten en 8-procentig ägarandel i Nordea.
Under 1976 års industrikris socialiserades näringslivet som aldrig förr. Paradoxalt nog stod en borgerlig regering bakom den politiken. Götaverken, Uddevallavarvet, Karlskronavarvet och Eriksberg blev en del av AB Svenska Varv. Senare tillkom Öresundsvarvet i Landskrona och Kockums i Malmö. En rad stålverk gick upp i statliga Svenska Stål AB.
Även bank- och fastighetskrisen 1993-94 ledde till en serie förstatliganden. Det skedde med hjälp av Bankstödsnämnden och Securum, ett statligt bolag som hanterade "illikvida tillgångar".
Bland de bolag som staten tog hand om märks Nordbanken och Gota bank, men även SEB och Sparbankerna fick statligt stöd. Bland andra förstatligade bolag märks Nobelkoncernen och flera fastighetsbolag, som delades upp, paketerades och såldes av i form av Norrporten, Castellum och hotellfastighetsbolaget Pandox.
Under 2008 års finanskris klev staten in som storägare till finansbolaget Carnegie och det närbesläktade konsultbolaget Max Matthiessen.
Det finns en känd historia om hur Riksgäldens dåvarande chef Bo Lundgren den 10 november 2008 stoppades av väktare utanför huvudkontoret för Carnegie Investment Bank i centrala Stockholm.
"Vilka är ni?" frågade vakterna.
"Det är jag som äger Carnegie", svarade Bo Lundgren.
Ett år senare såldes Carnegie till riskkapitalbolaget Altor och investmentbolaget Bure Equity för 2,2 miljarder kronor.
Stockholm i november 2008. Staten tar över Carnegie. Riksgäldens Bo Lundgren, och Peter Norman, ny styrelseordförande i Carnegie, vid huvudkontoret på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm. Övertagandet av Carnegie har tjänat som förebild för Vänsterpartiet i dagens företagskris.Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT
I dagens kris har Vänsterpartiet, bland annat med hänvisning till Carnegieaffären, krävt att företag som får mångmiljonstöd bör stå för en motprestation till staten, till exempel i form av ägande. Enligt V bör en ny krismyndighet hantera detta.
Moderatledaren Ulf Kristersson avvisar dessa tankar som en smygsocialisering av Sverige, men har föreslagit att regeringen med förebild från 1970- och 1990-talskriserna ska inrätta en statlig företagsakut för att stödja krisföretag med lån, bidrag och kapital.
På så sätt ska staten kunna göra stora investeringar i privata bolag med statligt riskkapital.
Regeringen har avvisat förslagen från både M och V. Skälet är att stödet till företagen brådskar. Det går fortare att hantera stödet via Skatteverket än via ägande eller en ny krismyndighet.
Och regeringen vill inte riskera att behöva bygga upp nya statliga företag. Det är ingen god affärsidé för staten att driva AB Sveriges Pizzerior, AB Svenska Hotell eller Statstaxi AB.
Genom sina åtgärder tror sig regeringen säkra att konkurshoten för tusentals småföretag inte sprider sig till samhällsviktiga företag – banker, fastighetsbolag, stora verkstadsföretag. Under tidigare kriser har bara sådana bolag förts över till statens ägo.
Gå till toppen