Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Blir corona det nya normala krävs särskilt god politik.

Statsråden Per Bolund (MP) och Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens omställningsstöd.Bild: Jessica Gow/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Våren har varit utöver det vanliga. Coronapandemin har ändrat förutsättningarna för alltifrån vardagsliv till ekonomi och politik. Ändå har anpassningarna förmodligen bara börjat.
Omställningen kom igång onödigt sent, hävdar amerikanska departementet för inrikes säkerhet. Enligt en rapport som AP har tagit del av försökte Kina inledningsvis att mörka virusutbrottets omfattning för att först hinna fylla på sina lager av medicinsk utrustning.
De uppgifterna bör förstås utredas grundligt, men viktigast nu är att blicka framåt. För det som inledningsvis såg ut som en mer tillfällig störningframstår nu alltmer som en långvarig utmaning. Covid-19 är ingenting som kan väntas ut, utan snarare någonting att försöka lära sig leva med, resonerar statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju i Svenska Dagbladet. Han öppnar för att vi kanske aldrig blir av med sjukdomen, eller att det åtminstone dröjer tills det finns ett vaccin.
"Vi kommer få hantera den under lång tid, på det här akuta sättet något år till, tror jag."
Corona kan med andra ord bli det nya normala.
Sett till smittskydd och riskhantering kan Sverige ha ett försprång gentemot de länder som vidtagit hårdare åtgärder. Folk kan inte hålla sig instängda hur länge som helst, och när andra européer nu får lättade restriktioner och försöker finna nya former för samhällslivet har svenskarna redan en hel del fungerande modeller för vardagslivet på plats.
Men de omfattande omställningarna av samhället är naturligtvis långtifrån gratis. Enbart kostnaderna för socialförsäkringen väntas öka med minst 10 miljarder kronor i år, visar nya siffror från Försäkringskassan. Det beror främst på att staten har tagit över kostnader för sjuklöner och karensdagar från arbetsgivare och löntagare. Ur smittskyddssynpunkt är åtgärderna befogade, men i längden kostar de på. Samtidigt som de offentliga utgifterna ökar på en rad andra områden.
Vården behöver extra resurser och så kommer det att vara länge; det blir allt mer uppenbart att covidpatienterna kräver en lång rehabilitering efter intensivvården
Krisen slår hårt inom stora delar av svenskt näringsliv. Trots att otaliga miljarder har satsats på att stötta företag hamnar allt fler på obestånd, visar ny statistik från kreditupplysningsföretaget UC. Och den stora konkursvågen väntas först i sommar.
Så sent som i torsdags sköt regeringen till 39 miljarder kronor till företag som på kort tid har förlorat mycket i omsättning. Men finansminister Magdalena Andersson (S) betonade att det handlar om omställningsstöd, vilket i sammanhanget var en viktig signal. Staten kan inte hålla olönsamma verksamheter under armarna, men däremot ge dem en rimlig chans att ställa om inför nya omständigheter. Staten bör vara fortsatt generös i det avseendet, för att pressa stigande arbetslöshetssiffror, menden offentliga ekonomin har förstås sina gränser.
Efter akuta krisåtgärder krävs en längre tid av statsfinansiell sanering, påpekar tidigare finansminister Anders Borg (M) i SVT:s Agenda (3/5).
"2021 behöver vi nog göra stimulanser. Men där bortanför blir det en väldigt lång och kärv period där vi måste se över alla offentliga kostnader, där vi behöver få in ökade intäkter."
Grannlaga politiska avvägningar krävs för att lyckas med detta. När offentliga utgifter skenar kan till exempel tanken på att höja skatter ligga nära till hands. Men det gäller att värna förutsättningarna för konsumtion, investeringar och företagande. Välståndet måste skapas innan välfärden kan fördelas och ett välmående näringsliv utgör trots allt grundenför offentliga intäkter, liksom för merparten av alla arbetstillfällen. Allt pekar påen svår tid i världsekonomin.
Även om corona blir det nya normala krävs något utöver det vanliga i svensk politik.
Gå till toppen