Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Digital exkludering leder till skuld, skam och isolering

För äldre människor utan digitala färdigheter blir det allt svårare att leva ett värdigt liv. Det menar Linda Reneland-Forsman, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hon manar till nya lösningar för att bryta oönskad social isolering.

Datorkurser för äldre på bibliotek är vanliga, men det är fel att lägga ansvaret för att hänga med i den digitala utvecklingen helt på individen, menar forskaren Linda Reneland-Forsman.Bild: Emelie Malmros
Virussjukdomen covid-19 har satt problematiken i blixtbelysning. Mycket av samhällets krishantering har handlat om att utnyttja digitala lösningar. Som vårdkontakter, hemarbete, distansundervisning, matinköp och kulturutbud via nätet.
Men en stor grupp har svårt att hänga med i omställningen. Närmare en miljon människor bedöms befinna sig i ett digitalt utanförskap, enligt Internetstiftelsen.
– Omständigheterna bidrar till att fördjupa klyftan mellan de som kan och de som inte kan, säger Linda Reneland-Forsman. I vissa fall kan det påverka motivationen att lära sig positivt, men möjligheten att få hjälp av yngre familjemedlemmar försvåras. För många ökar isoleringen och avsaknaden av information blir uppenbar.
Utan digital kompetens får du inte tillgång till alla samhällsfunktioner, men kan inte heller leva med samma livskvalitet längre.
I en studie intervjuade Linda Reneland-Forsman en grupp pensionärer om hur mötet med olika digitala funktioner i vardagen påverkar deras liv. Kunskapsbrister ledde till att de upplevde ett utanförskap, kände sig mindre självständiga och tvingades förändra sin livsstil.
– Utan digital kompetens får du inte tillgång till alla samhällsfunktioner, men kan inte heller leva med samma livskvalitet längre. Efterhand ger du upp saker och isolerar dig. Du avstår från kulturevenemang när biljetter bara säljs digitalt, slutar resa när det blir alltför svårt att förstå sig på biljettsystemet och tappar kontakt med familj och vänner.
Men digitalt utanförskap drabbar inte bara äldre, poängterar Linda Reneland-Forsman.
– Man verkar tro att man bara kan vänta ut en generation och så ska problemet vara borta. Men det är inte en generationsfråga, utan en kunskapsfråga. Det handlar inte bara om att vara uppkopplad, det kan man vara utan att egentligen kunna så mycket.
Linda Reneland-Forsman, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet.Bild: Privat
Undersökningar visar att den digitala färdigheten kan vara väldigt ensidig bland unga.
– De kanske använder tekniken för underhållning, men kan inte kommunicera, producera eller hålla kontakt med andra.
Samhället har hittills angripit problemet på fel sätt, anser Linda Reneland-Forsman.
– Man har utgått ifrån att den här gruppen ska utbildas, men har lagt ansvaret på individerna själva och förväntat sig att de ska gå kurser på biblioteket till exempel. Det blir ett skuldbeläggande, som leder till uppgivenhet och skam. Människor tänker att de får skylla sig själva för att de inte hoppade på tåget i tid.
Insatserna måste göras där människor befinner sig i vardagen. Alla har inte barn och barnbarn eller andra nätverk som kan hjälpa.
Hon anser att alla aktörer - myndigheter, företag och kultursektor - behöver sätta sig ner tillsammans och analysera vad den samlade digitaliseringen har för konsekvenser för den enskilde i vardagen.
– Man måste nå den här gruppen på ett nytt sätt och framförallt ta reda på vad de inte vill kompromissa om i sina liv. Handlar det om att ha tillgång till vård, se på tv och radio, beställa mat och känna ekonomisk trygghet? Eller vill man kunna fortsätta se på fransk film som pensionär? Ja då ska man kunna få hjälp med det.
För stora grupper är det svårt att hänga med i vårdens digitalisering.Bild: Karin Zillén
Linda Reneland-Forsman tycker att analoga alternativ måste finnas kvar i större utsträckning, men efterlyser också nya lösningar för att höja den digitala kompetensen.
– Det kan handla om it-vaktmästare i bostadsområden eller pigga ungdomar som hjälper äldre med mobilen i närbutiken. Insatserna måste göras där människor befinner sig i vardagen. Alla har inte barn och barnbarn eller andra nätverk som kan hjälpa.
Digitaliseringen är också en fråga om ekonomi och klass, enligt Linda Reneland-Forsman.
– De som inte har digital kompetens blir dubbelt bestraffade, först ska de skaffa en massa teknik som kostar pengar, och om de inte gör det straffas de med extra höga avgifter på till exempel biljetter eller fakturor.
Hur ska man tänka kring de som säger sig vara ointresserade av datorer och smarta telefoner?
– Ofta är det inte ett fritt val att stå utanför. Jag har mött äldre män som säger: ”Sånt skit, det intresserar inte mig!” Men egentligen handlar det om att de av olika orsaker inte kan tekniken. Med kunskap kommer glädjen.
Läs också Skam över digital okunskap: ”Man känner sig som en andra klassens medborgare”
Läs också Empati driver designern som vill göra skillnad
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.
Gå till toppen