Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Ett avskiljande från tjänsten och skadestånd är ett pris som är värt för samhället att betala.”

För att inte äventyra forskningens trovärdighet måste regering och riksdag tydliggöra vem som har mandat att avgöra forskningsfusk i Sverige. Akademin eller Arbetsdomstolen? Det skriver Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.

Det är tydligt att vi nu sett ett olyckligt resultat av två krockande myndighetsbeslut, skriver Torbjörn von Schantz.Bild: Ingemar D Kristiansen
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Allmänhetens förtroende för universiteten är än så länge stort i Sverige, men det innebär också att universiteten har ett stort ansvar för att den forskning som bedrivs är korrekt.
I dagarna har Arbetsdomstolen meddelat en dom i en arbetsrättslig tvist som undergräver universitetens möjligheter att ta ett sådant ansvar. Att det kan ske ökar risken för ett samhälle där vetenskapligt underbyggda utredningar och därpå fällande för forskningsfusk avfärdas som fake news. Med ett sådant system finns det ingen rektor i detta land som kan gå i god för att de kan göra rent hus med forskningsfusk.
I Sverige är den största skandalen i den vetenskapliga världen fallet Macchiarini, en kirurg som tilläts utföra operationer med konstgjorda luftstrupar utan vetenskaplig förankring. Det visade sig också att han hade fabricerat sina forskningsresultat.
I värsta fall kan felaktiga forskningsresultat leda till att människor dör plågsamt, såsom i Macchiarinifallet. Men all typ av forskningsfusk leder till att förtroendet för forskning, forskare och de forskande institutionerna undergrävs. För ett universitet är det därför grundläggande att det finns fungerande instanser som bedömer eventuellt forskningsfusk och att i de fall där forskningsfusk upptäcks får konsekvenser för forskaren. Det kan handla om varning i mindre allvarliga fall eller, om forskningsfusket visat sig flagrant eller återkommande, till att forskaren får sluta sin anställning.
Studier som publiceras i vetenskapliga tidskrifter genomlyses först av så kallade referees, andra forskare med hög vetenskaplig kompetens. Detsamma gäller för konferensbidrag på vetenskapliga konferenser. Ändå händer det att vetenskapliga artiklar och konferensbidrag slinker igenom det kritiska systemet.
Enligt gällande lagar och förordningar åligger det högskolor och universitet att utreda misstankar om vetenskaplig oredlighet. Det är ett klokt system, jag skulle vilja påstå det enda tänkbara. För att det vetenskapliga systemet ska fungera måste andra forskare med hög vetenskaplig kompetens finnas i kontrollsystemet.
Vid Lunds universitet finns det en oberoende nämnd som fram till 2020 hanterade samtliga inkomna anmälningar om forskningsfusk. Sedan januari i år finns även den nationella Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. De båda nämnderna arbetar numera parallellt med olika typer av frågeställningar.
År 2018 fälldes en forskare av Lunds universitet för så kallad oredlighet i forskning gällande två medicinska studier. Ärendet utreddes grundligt av nämnden som i sin tur anlitade tre sakkunniga, varav två internationella. Det rådde ingen tvekan om att resultaten såsom de framställts i studierna var felaktiga. De sakkunniga var överens om det, och det var även nämnden. Universitetet kom fram till att forskaren genom grov oaktsamhet i den ena studien och genom uppsåt i den andra hade handlat på ett sätt som lett till falska eller förvrängda forskningsresultat. Således ett mycket klart fall av forskningsfusk.
Forskaren blev så föremål för ett ärende i universitetets personalansvarsnämnd som beslutade att forskaren skulle skiljas från sin tjänst. Forskarens centrala fackliga organisation tog strid för sin medlem och ärendet hamnade i Arbetsdomstolen.
Viktigt i sammanhanget är att Arbetsdomstolen är en domstol för arbetsrättsliga tvister, inte en överprövningsinstans för forskningsfusk. Domstolens uppgift är således att avgöra om Lunds universitet gjort rätt som avskilde forskaren från sin tjänst efter att hen fällts för forskningsfusk.
AD:s dom är uppseendeväckande. Arbetsdomstolen som inte ska överpröva beslut om forskningsfusk ansåg inte att forskarens ståndpunkt i fuskfrågan var motbevisad. Därmed finns inte någon grund för avsked, trots att det finns ett fällande beslut om forskningsfusk från 2018 som vetenskapssamhället står enat kring. Domstolen har inte själv genomfört någon utredning av forskningsfusk, det har den inte kapacitet, sakkunskap eller uppdrag att göra. I domen har AD därför inte kunnat bedöma bevisvärdet av den samlade vetenskapliga analysen.
Notan för detta bemödande, åläggs nu universitetet och domen ger därutöver en olycklig och helt felaktig bild av att det inte förekommit forskningsfusk. Det stämmer inte. Forskaren är utredd och fälld för forskningsfusk i en oberoende granskning och efter grundlig genomlysning av internationella sakkunniga. AD:s dom kan inte ändra på det beslutet.
För universitetet är det uteslutet att forskaren i fråga ska kunna fortsätta sin forskarkarriär vid Lunds universitet. Det innebär att Lunds universitet kommer att tillämpa §39 i Lagen om anställningsskydd, las. Den gäller för arbetsgivare som vägrar att rätta sig efter en dom efter att en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande. 
Anställningsförhållandet anses då som upplöst och arbetsgivaren får för sin vägran betala skadestånd enligt en särskild taxa. Jag är övertygad om att ett avskiljande från tjänsten och ett skadestånd är ett pris som är värt för samhället att betala i detta fall.
Det är tydligt att vi nu sett ett olyckligt resultat av två krockande myndighetsbeslut. För att inte äventyra forskningens trovärdighet måste regering och riksdag tydliggöra vem som har mandat att avgöra forskningsfusk i Sverige. Akademin eller Arbetsdomstolen?
Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet
Gå till toppen