Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Blicka inte bara inåt. EU måste fortsätta utvidgas.

Robert Schuman. En man med en deklaration.Bild: VIRGINIA MAYO
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Det är den 9 maj 1950, i klockrummet vid det franska utrikesministeriet på Quai d’Orsay i Paris. Fem år har gått sedan krigsslutet, och under klockan som har gett rummet dess namn läser den franske utrikesministern Robert Schuman upp en deklaration som han hoppas kommer att kunna ge långvarig fred i ett krigshärjat Europa.
”Vi kan bara värna om världsfreden genom kreativa ansträngningar i samma storleksordning som de faror som hotar denna fred", läser Schuman:
”Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland undanröjs.”
Drygt ett år senare undertecknar Frankrike, Tyskland, Belgien, Italien, Luxemburg och Nederländerna Parisfördraget, det som syftar till att förena den europeiska kol- och stålindustrin i en enda gemenskap. I juli 1952 träder fördraget i kraft, och bara sju år efter andra världskriget är grunden lagd för dagens EU.
Kol- och stålgemenskapen blev till Europeiska ekonomiska gemenskapen, som blev till Europeiska unionen. De sex grundarländerna växte till 28 medlemsländer – efter Storbritanniens avsked återstår 27 – som idag är så tätt sammanvävda att det är nästintill lika svårt att ta sig ur unionen som det är att komma in i den. Vilket inte minst brexit vittnar om.
Det är ett framgångsrikt EU som firas nu på lördag den 9 maj, den dag som till minne av Schumandeklarationen kallas Europadagen. Jo, det går att slå fast trots de utmaningar som unionen just nu ställs inför: oenighet i migrationsfrågan, svajande demokratiska principer i vissa av medlemsländerna, en eftersläpande bitterhet sedan finanskrisen och – förstås – det plötsliga motstånd mot europeisk solidaritet som coronapandemin har fört med sig.
Parallellt med ständiga utfästelser om en union i kris har EU de senaste 70 åren inte bara levererat det som Schumandeklarationen önskade: freden. Utan också de resultat som grundarna menade måste till för att nå enighet och solidaritet. Ett ekonomiskt och socialt välstånd utan motstycke.
För den som lyfter blicken från de tillfälliga kriserna ser vad unionen har åstadkommit, vad som fortfarande gör den stark. Den inre marknaden, där varor, tjänster, kapital och människor kan röra sig fritt. Gemensamma lagstiftningar inom rättsområdet, i miljöfrågor och för alla unionens konsumenter. Frihandelsavtal med länder och organisationer utanför EU:s gränser.
Ett ständigt utbyte av människor, information och goda idéer. Paketerat i en grundsyn om att det som kan göras bättre tillsammans också bör göras tillsammans.
Men det måste också göras tillsammans med fler. Inte minst i ett läge när politiska rörelser och auktoritära ledare försöker så split i EU-samarbetet och flytta fram positionerna i geostrategiskt intressanta regioner nära unionen.
”Utvidgning är tillbaka på kartan”, sade Kroatiens premiärminister Andrej Plenković inför onsdagskvällens digitala EU-toppmöte mellan 27 EU-ledare och medlemssugna Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.
En väl optimistisk utsaga av premiärministern. Ett utvidgat EU är knappast tillbaka på kartan hos alla stats- och regeringschefer: i höstas stoppades förhandlingarna av bland andra Frankrike, Nederländerna och Danmark, och coronapandemin har nog inte gjort viljan större att vidga gränsen österut.
Och länderna på västra Balkan har onekligen en bit kvar till medlemskap. De får inte gå med innan de uppfyller de krav unionen en gång har satt för medlemskap.
Men dörren måste fortsatt stå öppen, i enlighet med budskapet i Robert Schumans deklaration för snart 70 år sedan. Blicka aldrig mer inåt. Låt enigheten, solidariteten och freden omfatta hela Europa.
Gå till toppen