Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

2,8 miljoner ska rädda Skånes vilda bin

En tredjedel av Sveriges vilda arter av humlor och bin är hotade – och många av dem finns i Skåne. Nu har länsstyrelsen fått 2,8 miljoner av Naturvårdsverket för att rädda dem. Röjning, blottad sand och insådda ängsblommor ska stärka de skånska pollinatörerna.

Gabrielle Rosquist vid en av sandblottorna som länsstyrelsen tidigare anlagt på Revingefältet.Bild: Emil Langvad
På Revingehed, strax utanför den lilla orten Silvåkra, lyser ett par rutor av sand mot det annars gröna fältet. För ett otränat öga är de lätta att missa – men de är i själva verket noggrant planerade och skapade för att ge ett hem åt vilda bin.
– Den här gjorde vi 2013. Den ligger i vinkel mot solen så det är varmt och torrt. Dessutom ligger den i en sluttning så det blir en viss rörelse i sanden. Det är bra eftersom att vi inte håller efter sandblottorna på något sätt, tanken är att de sakta ska få växa igen, säger Gabrielle Rosquist, projektledare på länsstyrelsens naturskyddsenhet, och pekar på en av rutorna i slänten.
På Revingehed finns flera rödlistade pollinatörer som stäppsandbi, fältsandbi, väpplingsandbi, slåttergökbi, klocksolbi, stäppbandbi och rapssandbi.
– Vi har 300 vildbin i Sverige och en tredjedel av dem är rödlistade. Vi har nästan 40 hotade vildbin bara på Revingefältet i Skåne, så nästan hälften av de hotade arterna finns här, säger Gabrielle Rosquist.
Det finns flera anledningar till att vilda bin och humlor trivs så bra i Skåne.
– Det är sandiga marker här så det är lätt för dem att gräva. Sandjord är väldigt bra, det betyder ofta att det finns både fler arter och fler individer. Sedan kan det vara bättre här på militär övningsmark än på åkermarken omkring – här har man inte använt gödsling eller kemiska bekämpningsmedel. Dessutom är militären här och kör, så sandblottorna växer inte igen så fort.
Att röja, skapa sandblottor och öka blomrikedomen står i fokus för att rädda de skånska vindbina.Bild: Emil Langvad
Insekternas pollinering bidrar till ett fungerande ekosystem – och till vår livsmedelsförsörjning genom ökad skörd av frukt, bär, grönsaker och andra grödor. Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlade grödor får hjälp av pollinatörer med sin frösättning.
I början av april slog Naturvårdsverket fast att de satsar elva miljoner kronor på att rädda några av landets utrotningshotade bin. Sju län i södra Sverige deltar i satsningen och Skåne är ett av dem. Under 2020 ska 2,8 miljoner spenderas på åtgärder runt om i länet.
– Vi kommer framför allt att fokusera på att röja, skapa sandblottor och öka blomrikedomen, säger Gabrielle Rosquist.
Revingehed är ett av de fem områden i Skåne som Artdatabanken pekat ut som ”hotspots” för hotade vildbin. Det är i de områdena länsstyrelsen nu fokuserar satsningen. I flera av områdena, bland andra Revingehed, har liknande projekt genomförts tidigare.
De nuvarande sandblottorna här är kvar sedan det EU-finansierade projektet Sand life som drevs under sex år och avslutades 2018. Då fokuserade man insatserna på igenväxta Natura 2000-områden.
– Totalt skapade vi 43 hektar blottad sand på Revingefältet och 128 hektar i Skåne, säger Gabrielle Rosquist.
I andra områden, som Ålabodarna utanför Landskrona, är det första gången den här typen av insatser görs.
På Revingehed har länsstyrelsen tidigare testat olika metoder för att skapa sandblottor. Vissa har visat sig hålla längre än andra. I den nya satsningen fokuserar man framförallt på djupgrävning, schaktning och plöjning.Bild: Emil Langvad
Åtgärderna som nu ska rädda vildbina bygger på att efterlikna hur jordbruket och marken såg ut förr.
– Förr var det vanligare att odlingsmarker låg i träda. Det gick 2, 10, 20 år innan marken plöjdes upp igen och odlades på nytt. Då hann odlingen växa igen med gräs, kanske lät man betesdjur gå där och beta så länge. Det fanns alltid olika successionsstadier – och det är det vi försöker återskapa, säger Gabrielle Rosquist.
Många av de hotade arterna har specifika värdväxter, som väpplingsandbin som specialiserat sig på pollen från getväppling. Därför kommer länsstyrelsen under året att lägga 180 000 kronor på att plantera ut vissa värdväxter, så ängsblommor och plantera ut blommande buskar.
– Här på Revingehed finns fältsandbiet som nästintill bara finns här. De vaknar tidigt, redan i mars, och samlar pollen från sälg och vide – men då gäller det ju att det finns blommor när de vaknar, säger Gabrielle Rosquist.
Fakta

Här är Skånes ”hotspots” där insatserna ska göras

• Ravlunda/Haväng

• Kåseberga/Löderup

• Revingefältet

• Ålabodarna/Sundvik

• Åhus

Gå till toppen