Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Framtidens välfärd kräver mer än höjda statsbidrag.

SKR:s ordförande Anders Knape och chefekonom Annika Wallenskog vid en pressträff på måndagen.Bild: Ali Lorestani / TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
När coronaviruset angriper står kommuner och regioner i första försvarslinjen. De måste se till att vård och omsorg fortsätter att fungera, att växande behov av sociala insatser möts, liksom att tåg och bussar fortsätter gå, trots få resenärer. Detta får naturligtvis kostnaderna att skena – samtidigt som skattekraften trendmässigt viker. Slutsatserna är därefter i en ny ekonomisk rapport från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
"Inte sedan andra världskriget har välfärden påverkats i så snabb takt som under denna vår", inleds en sammanfattning.
Trots att organisationen utgår från ett förhållandevis optimistiskt scenario, där smittspridningen mattas av i slutet av sommaren, spås samhällsekonomin inte ha hämtat sig förrän 2023. Förutom väsentligt högre arbetslöshet väntas även andra kvardröjande effekter. SKR-ordföranden Anders Knape (M) pekar bland annat på att en så kallad vårdskuld byggs upp när förebyggande vård och planerade operationer skjuts på framtiden.
Därtill beräknas kostnaderna för ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag, öka med 15–20 procent i år och ytterligare 5-10 procent 2021. Samtidigt minskar intäkterna från kollektivtrafiken med omkring 1 miljard kronor per månad och från tandvården med cirka 300 miljoner kronor per månad. Under nästa år krävs därför ytterligare 8 miljarder kronor i generella statsbidrag för att kommuner och regioner ska få finanserna att gå ihop, skriver Knape på DN Debatt.
Regeringen har redan lovat full kompensation för merkostnaderna inom sjukvården och utökat de generella statsbidragen rejält. Likväl var finansminister Magdalena Andersson (S) snabbt ute på måndagen och lovade ännu mer. Ytterligare tre miljarder kronor anslås till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Och extra generella statsbidrag finns med i diskussionerna inför höstbudgeten, försäkrade hon.
Men på den senare punkten dröjer alltså konkreta besked. Regeringen vill avvakta utvecklingen, vilket är klokt så som läget ser ut. Hur viktiga de kommunala och regionala verksamheterna än är, så kan de kanske inte i alla lägen kompenseras för varje krona. Ännu är det svårt att sia om hur utdragen krisen blir och statens resurser måste räcka till mycket.
Krisåtgärderna kostar redan svårgreppbart stora summor. Enligt en sammanställning som DN har gjort uppgår till exempel stödet till näringslivet i dagsläget till 724 miljarder kronor – motsvarande mer än tio års försvarsbudgetar. Av detta utgörs visserligen enbart 159 miljarder kronor av direkta stöd, men även det är en hisnande summa. Om än på sin plats – tillväxten i det fria näringslivet är grunden för landets välstånd. Konkursvågor och massarbetslöshet skulle bli ännu dyrare, i förlängningen även för kommuner och regioner.
Svåra avvägningar väntar på otaliga områden. När många sektorer i samhället ropar efter mer pengar är det viktigt att komma ihåg varför regeringen har goda möjligheter till stödåtgärder just nu. Utan lång tid med budgetdisciplin och vårdade statsfinanser hade utrymmet att agera varit klart mer begränsat. Snart måste det åter börja sållas bland statliga utgifter för att värna landets förmåga att möta framtida kriser.
Den kommunala och regionala välfärden måste givetvis höra till prioriteringarna.
"Även i tiden som följer efter krisen kommer sektorn att vara oerhört viktig", konstaterar Anders Knape.
Likväl kan inte allt handla om höjda statsbidrag. Kommuner och regioner måste också se över möjligheter att rationalisera och effektivisera sina verksamheter på sikt. De har länge stått inför ekonomiska utmaningar och pandemin gör dessa ännu mer angelägna att hantera.
Gå till toppen