Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Låt Dalaplan förvandlas till en samlingsplats i kontinental anda

Det är trots allt en knutpunkt, rytmen måste få finnas. Miljön kan förmänskligas om vi vill. Jag tänker på Paris, jag tänker på Berlin. Det skriver Christian Karlsson om Dalaplan i Malmö.Bild: David Bergström
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Dalaplan.
Finns det någon plats i Malmö som på ett bättre sätt definierar stadens själ? Här är det tufft, det är trångt, ingen försöker charma, det är djungelns lag, framfusighet är lönsam. Varken det malmöitiska kynnet eller Dalaplan ändrar sig, trots tidens gång. Så länge jag minns har allt varit sig likt på Dalaplan; en ständig trafikström, dag som natt. Blåljus och signaler från utryckningsfordon med jämna mellanrum. Här möts flera av Malmös pulsådror.
Ingen stannar här, alla passerar. Vad gör det med en plats? Inget gott om du ställer dig och beskådar byggnader och anletsdrag. Innanför höljet i fordonen ser du spända ansikten, vars enda strävan är att komma förbi trafikljusdjungeln så fort det bara går. Helst laglydigt, men som sagt, i djungeln råder andra regler. De gående tillför sällan ett harmoniskt inslag i gatubilden. Det är brått, jag ska till jobbet, jag ska hämta barnen, gänget där ser skumt ut, nu kommer bussen, mina matkassar väger bly.
En särskild plats i helvetet har cyklisterna. Att inte fler cyklister förolyckas eller skadas svårt här är ett mirakel, en av Malmös många svårtolkade hemligheter. Den relativt goda statistiken vore ganska lätt att bokföra i pluskontot för eventuell högre makts ingripande. Att korsa de stora matarlederna i rät vinkel med cykel utan att sväva i fara är i stort sett ogörligt. Vare sig du kör mot grönt, gult eller rött. Det spelar egentligen inte så stor roll. För bilistens döda vinkel i högersväng kan bli just din död mot den kalla, blöta asfalten. Att som cyklist fundera på att svänga vänster vore likställt med ett självmordsförsök.
Någon trafikingenjör vid gatuavdelningen för länge sedan tänkte nog till: Vi hjälper cyklisterna som kommer från stan på Södra Förstadsgatan att svänga vänster mot Ystadvägen. Vi gör en cykelfil som i en vackert svängd båge, mellan bilar och bussar, tryggt befordrar cyklister över till cykelbanan österut. Sedan färgar vi den röd så att alla bilar förstår. Någon som har sett en cyklist utföra denna dödsakt? Ungefär lika vanligt som att få se en åsna gå på lina över Sege å. Om det skulle inträffa så är det en turist eller, om det är i september, en nyinflyttad studerande på väg hem efter en initial tur i Möllans nöjesvimmel.
Varför görs det inget radikalt för att skydda de oskyddade? Cykel- och gångtunneln som så härligt svänger under Nobelvägen vid Södervärn är ett vackert exempel på god stadsplanering. Varför finns det inte en eller flera säkra passager vid Dalaplan? Vadå, det finns en tunnel! Har du aldrig sett den? Titta noga nästa gång, snoka runt lite där du aldrig har gått. Den är bred och fin och den finns. Kanske inte där den borde vara, men den finns! I princip osynlig. Ett av Malmös ”finn fem fel”. Om det förs någon trafikräkning över antal gående i denna tunnel så bör det resultera i alla tiders bottennotering. Skulle tippa på ett 30-tal personer. Per år. Flertalet med långvariga trauman efter upplevelsen.
Finns det något positivt att säga om Dalaplan då? Ja, självklart. Det här är en plats som på ett förvånansvärt snabbt och effektivt sätt leder bilister dit de ämnar. Trots alla trafikljus och trafikmängd. Särskilt om du ställer det i relation till den tid det tar att passera som gående eller cyklist. Ingen tvekan vem som haft och har prioritet i denna trafikkonstruktion.
Länge har jag gått och väntat på förvandlingen från ful ankunge till vacker vit svan. I mitt naiva sinne ser jag inbjudande uteserveringar på Dalaplans norrsida, mellan Södra Förstadsgatan och Nobelvägen. Där det idag finns några småbutiker och faktiskt en hel del träd. En tidig varm vårkväll i slutet av maj, sådana som bara existerar i Malmö, ser jag framför mig ett myllrande kaféliv i den nedåtgående solens ljuvliga strålar. Några musikanter sitter och spelar under lindarna. Fem koncentrerade gubbar spelar schack vid kafé Chess. Barnen leker i de nyuppsatta lekställningarna. Fontänens vatten blänker i solstrålarna. En vackert blommande plantering skyddar till viss del mot trafikens eviga flöde. Det är trots allt en knutpunkt, rytmen måste få finnas. Miljön kan förmänskligas om vi vill. Jag tänker på Paris, jag tänker på Berlin. Kom igen!
Hoppet lever! Såg häromdagen byggstaket och anläggare i full gång att modifiera platsen som hittills varit parkeringsytor och otillgänglig mark. Vad månde bliva?
Christian Karlsson Malmö

Svar:

Dalaplan är en komplicerad plats med många stora gator som möts, där bussar, cyklister, bilar och gående ska samsas om ytan. I stora signalreglerade korsningar sker tyvärr många olyckor, många på grund av på felaktiga beteenden så som rödljuskörning, men även att bilister missar att se cyklister i ”döda vinkeln” när de svänger höger.
I framtiden planeras två Malmöexpressbusslinjer trafikera Dalaplan. Vi kommer därför att se över hela platsen ”från fasad till fasad” i arbetet med Storstadspaketet. Malmö stad arbetar för att minska andelen resor som görs med bil, men staden växer också och sneglar nu på att få 500 000 invånare. Troligen innebär det att biltrafikflödena vid Dalaplan blir ungefär som idag men att gång-och cykeltrafikanterna blir fler. Framtidens Dalaplan kommer förhoppningsvis vara vackrare och säkrare men det kommer fortfarande vara en trafiknod för många trafikslag.
De stora hästkastanjerna, som tillfört grönska till platsen, har mått dåligt under flera år och undan för undan har de fällts. Under våren togs ytterligare flera träd bort och nu återstår endast två. Under hösten kommer flera träd att planteras för att ersätta de som försvunnit. Vid den framtida ombyggnaden av Dalaplan är förhoppningen att ytterligare fler träd ska planteras och att platsen ska utformas för att ge ett mer inbjudande intryck och får fler att vilja stanna till på platsen.
Agneta Sallhed Canneroth Enhetschef fastighets- och gatukontoret, Malmö stad
Camilla Morland Sektionschef fastighets- och gatukontoret
Gå till toppen