Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Nu måste smittskydd gå från undantag till vardag.

Borussia Dortmund gör mål i Bundesliga – inför tomma läktare.Bild: Martin Meissner
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Svenskarna har blivit sämre på att följa myndigheternas rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, slog nyligen larm om det. Och i Vetenskapsradion talade psykologiprofessorn Daniel Västfjäll på måndagen om möjliga förklaringar. Som att folk reagerar starkare vid tillfälliga katastrofer än vid hot som finns kvar under lång tid.
En annan delförklaring kan vara hur restriktionerna går på tvärs med mänskliga behov: social samvaro, närhet, upplevelser, kultur. Att leva är så mycket mer än att bara överleva. Redan kejsarna i antikens Rom insåg att det krävs både bröd och skådespel för att medborgarna ska känna sig väl till mods.
Hur de behoven ska kunna tillfredsställas utan att det ger orimlig smittspridning i samhället är den stora, övergripande frågan just nu.
När det inte går att skönja något slut på pandemin måste vi hitta sätt att leva med den på ett ansvarsfullt vis. Enkelt är det inte, men med nya omständigheter ändras perspektiven.
Fotbollsfantaster jublade framför tv:n i helgen när tyska Bundesliga återupptog säsongen – utan stadionpublik. Vem hade trott att spel inför tomma läktare, vanligtvis en bestraffning i fotbollssammanhang, kunde kännas som en belöning?
Samtidigt börjar många av landets mest älskade museer och gallerier att öppna igen. Det blir verksamhet enligt andra villkor än före coronakrisen, men större avstånd mellan besökarna gör det inte mindre njutbart med kulturminnen och mästerverk.
Dessutom kommer signaler om att Folkhälsomyndigheten snart lättar på restriktionerna för lite äldre personer.
"Friska 70-åringar och lite äldre ska inte behöva sitta instängda som man gjort hittills", säger tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke i SVT:s Morgonstudion.
Också han understryker att coronaviruset sannolikt är något som vi kommer att få leva med under lång tid.
Det gäller att inte lätta på restriktionerna för mycket och för snabbt. Men att hålla fast vid hårda linjer är inte heller hållbart. Om det påminner nya rapporter om de ekonomiska utsikterna.
Internationella valutafondens chef, Kristalina Georgieva, tror visserligen att den värsta chocken redan har drabbat världsekonomin, men först nu börjar konsekvenserna bli överblickbara. 170 länder dras sedan i mars med negativa tillväxttal. En återhämtning till tidigare nivåer väntar sig Georgieva inte förrän 2023. Hennes uppmaning till världens länder är tydlig:
”Spendera så mycket ni kan, och spendera ännu mer på era läkare, era sjuksköterskor, för de utsatta i samhället.”
Även USA:s centralbankschef Jerome Powell understryker vikten av stimulansåtgärder. I en intervju med CBS spår han att den amerikanska arbetslösheten kan nå uppemot 25 procent. I dagsläget ligger den på 14,7 procent.
Vid jämförelse kan Sveriges arbetslöshet på 8,4 procent framstå som beskedlig. Men Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén betonar att "det är tydligt att det är kris på den svenska arbetsmarknaden". Och hårdast slår arbetslösheten mot unga.
Nya beräkningar som Svenskt Näringsliv låtit göra förtydligar lägets allvar. Fram till slutet av augusti befaras 10 000 svenska företag ha gått i konkurs, 4 000 fler än under hela 2019.
Staten måste fortsätta att ge stöd så att krisbolag kan ställa om och förändra sina affärsmodeller. Medan företagen - liksom allmänheten - måste finna former för att kunna gå vidare i en ny verklighet.
Det är ingen tillfällighet att smittskyddsåtgärderna nu mildras även i länder som valt verkligt stränga linjer. Varken ekonomin eller medborgarnas liv kan gå på sparlåga hur länge som helst.
Gå till toppen