Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Joel Halldorf: Arbete och religiös identitet måste gå att förena

Det svenska samhället är inte sekulärt utan mångreligiöst.
Därför är det självklart att en kvinnlig polis ska få bära slöja, anser teologen och författaren Joel Halldorf.
– Man måste kunna ha ett jobb och fortfarande ha en religiös identitet, säger han.

Joel Halldorf i sin skrivarstuga utanför Linköping. Han byggde den själv och kallar den för ”teologisk verkstad”.Bild: Victor Bomgren
Joel Halldorf är troende kristen, docent i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, författare och skribent. Nyligen drog han igång en debatt när han sågade den populära serien Unorthodox på Expressens kultursidor. Den handlar om en ung kvinna som flyr ett förtryckande liv bland ortodoxa judar för friheten i Berlin.
– Mitt problem med Unorthodox är att den berättar om ”den andra” som avvikaren och hur bra vi har det i väst, utan att på ett djupgående sätt adressera våra egna problem, säger han.
Joel Halldorf är uppvuxen inom Pingströrelsen. En identitet många "uppfattar som apart". Det har gjort att han fått pikar om Knutbysekten och tvingats förklara att Helge Fossmo inte är representativ för frikyrkorörelsen i Sverige.
– Vi har bara ett samtal om religion som flammar upp när någonting extremt händer. Men det stora problemet är inte de som ställer frågor utan att de sällan ställs och då hänger bilden kvar från de problematiska grupperna, säger han.
Han efterfrågar ett mer ”vuxet samtal” om tron. Vi journalister har en tendens att fokusera på ”randfenomen” när vi skildrar religion, menar han: våld, förtryck och religiösa sekter – som den chassidiska gruppen som skildras i Unorthodox.
– Ett första steg mot ett vuxet samtal är att inse att tro och religion är inget som de andra håller på med, utan att det är något som finns i vars och ens liv.
Vissa säger att tro sitter i hjärtat, inte i klädesplaggen. Det är ett väldigt protestantiskt sätt att se på saken.
Hans senaste bok ”Gud: återkomsten” handlar – enkelt uttryckt – om att vi svenskar inte är så sekulära som vi tror.
– Det sekulära är också en identitet, en livsåskådning som ofta är kopplat till vissa värderingar.
Sverige har ett arv av starkt religiös homogenitet. Men den religionsfrihet vi är så stolta är en relativt ny företeelse. Långt in på 1800-talet utvisades baptister från landet. Först 1951 blev det tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i ett annat samfund.
– Även om lagen har ändrats kan vissa kulturellt ha svårt för till exempel moskéer.
En del av förklaringen till att slöjan i arbetslivet väcker så starka känslor hos vissa kan sökas i protestantismen, menar han.
– Vissa säger att tro sitter i hjärtat, inte i klädesplaggen. Det är ett väldigt protestantiskt sätt att se på saken. I andra religioner är det nästan mer viktigt vad man gör än vad man tror.
”Det måste vara möjligt jobba i olika samhällssektorer och fortfarande ha en religiös identitet”, säger Joel Halldorf.Bild: Victor Bomgren
Sedan flera år tillbaka får svenska poliser ha slöja, kippa och turban. Något som borde vara självklart i ett mångreligiöst samhälle, anser Halldorf:
– Det måste vara möjligt jobba i olika samhällssektorer och fortfarande ha en religiös identitet.
I Sverige hamnar vi lätt i en diskussion där man antingen säger principiellt ja till all religiös särbehandling eller principiellt nej. Det är fel väg att gå, anser Joel Halldorf.
– Jag tycker att man ska ta fråga för fråga. Om man har en identitet som förbjuder en att handskas med griskött, då kanske man inte kan jobba på ett grisslakteri. Men vi ska inte ha generella förbud.
Vi är fortfarande ett ingenjörsfolk som inbillar sig att vi inte har kultur. Att vi är rationella och objektiva.
Majoritetssamhället kan komma till en punkt där kraven från de religiösa minoriteterna anses vara för krångliga. Men det måste i så fall vara en praktisk fråga. Sedan kan det också vara nödvändigt formulera sig mer vad svensk kultur är. Integrationen underlättas om det finns någonting ”att ta spjärn emot”, som han uttrycker det.
– Vi är fortfarande ett ingenjörsfolk som inbillar sig att vi inte har kultur. Att vi är rationella och objektiva. Men det är en del av vår kultur.
Även om vi har svårt att sätta ord på vad svensk kultur är har vi en stark syn på hur man till exempel bör bete sig. Det visade sig inte minst i fallet med den förre MP-politikern Yasri Khan. Han var tilltänkt som ledamot i Miljöpartiets styrelse men lämnade politiken helt. Orsaken var att han inte tog en kvinnlig reporter i hand i samband med en intervju. Var han islamist? En person som såg ner på kvinnor? Det var två av frågorna som ställdes under debatten. Men diskussionen sade också något om den svenska självbilden och synen på troende, menar Joel Halldorf:
– I många kulturer är man van vid att hälsa på olika sätt. Han hälsade med en bugning och det kan uppfattas som mer respektfullt än en handskakning. Det fallet visade hur låg den praktiska toleransen i Sverige är, säger han.
Läs också Lättare förena jobb och tro i egna företaget
Läs också ”Vi kan inte skapa ett multikulturellt samhälle genom att klippa band till vår identitet”
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.
Gå till toppen