Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Törringelund är inte bara natur – här lever också kulturhistorien

Att naturskydda Törringelund kan också aktualisera områdets kulturvärde, skriver Per Ragnarson.Bild: Lars Brundin
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Skabersjö gods har tagit initiativet och länsstyrelsen utreder, med positiv inställning, Törringelund som naturreservat (Sydsvenskan 29 april). I en tid då insikter om gratisarbetande pollinatörers värde växer till sig och alla funderar över en tid efter coronan, bör initiativet tillstyrkas inte bara av oss som bor utanför Yttre ringvägen.
Insekterna kan navigera mellan Törringelund och Skabersjö, säger företrädare för länsstyrelsen. Människorna kan göra detsamma mellan dessa platser plus de till oaser förvandlade gamla grustagen i Käglinge och Arrie. Kanske kan Malmö kommun få för sig att aktivera ”Grodans hus” i Käglinge-området till glädje för både barn och gamla. Det står nu igenbommat.
Coronapandemin är ännu bara ett par månader gammal men ökat tryck på naturområden och vandringsstigar har redan noterats. Det torde dröja rätt länge innan långfärdsupplevelser åter efterfrågas.
Att naturskydda Törringelund kan också aktualisera områdets kulturvärde. Äldre minns säkert den folkkäre musikanten Östen Warnerbrings målande visa:
Ta en tur till Törringelund
söndagsmorgon luften e ren
min Mor o Far och solen den värmer
cykla med till Törringelund
Skånska himlar Blåaste blått
Skånska rapsfält Gulaste gult
Skånska lundar Vita av blommor
Skånska ängar Grönaste grönt
Inledningsverserna anger goda skäl för utflykt. Därefter kommer några raders klagan över de dryga backarna ut mot Oxie, men för 90-100 år sedan, 1925 till cirka 1940, gick det tåg med en särskild hållplats Törringelund, som från 1916 var det stora utflykts- och festområdet för Malmöborna.
Då invigdes den första dansbanan, byggd av skytteföreningen som hade en av pågående världskrig orsakad popularitetstopp. Restaurangen, byggd 1925, borde väl vara kulturminnesmärkt. Den har en interiör som berättar. När dansrotundan byggts 1932, kom den verkliga storhetstiden för stadsnärhetens lockande gröna lund.
Våren bjuder nu till vitsippspromenad och fåglarna lockar till gökotta – det finns utrymme för coronadistans. Det finns vandrings- och löpstigar. Allt är på plats. Kombinationer med Torup, Skabersjö med fasanskogen, Käglinge och Arrie kan göras utan stora kostnader. Det mesta är redan gjort. När umgänge åter kan tillåtas, kan man göra kulturspektakel med stoff ur historien som till exempel kejsarbesök (Wilhelm II), företagsamma grevar och kunglig rådjurs- och fasanjakt men också energimedveten torvtäkt (1903, den stilla dammen) med mera.
Det kommer en tid efter covid-19, en annorlunda tid.
Per Ragnarson Käglinge
Gå till toppen