Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Vi kan inte skapa ett multikulturellt samhälle genom att klippa band till vår identitet”

Ett multikulturellt samhälle är en underbar vision, men Sverige är inte där än.
Det anser Malmörabbinen Moshe-David HaCohen.
– Det saknas en djupare förståelse i Sverige för vad det betyder att vara religiös, säger han.

”Du behöver inte hålla med mig om allting. Men om vi ska ha en seriös diskussion måste den grunda sig på ömsesidig acceptans”, säger Moshe-David HaCohen.Bild: Lars Brundin
Moshe-David HaCohen kom till Sverige från Israel för fyra år sedan för att arbeta som rabbin i Malmö.
Hur lätt är det då att förena en judisk tro med en karriär i Sverige? Vad säger han exempelvis till en församlingsmedlem som undrar ifall det är okej att jobba på sabbaten?
– Generellt kan man säga att det alltid går att hitta ett arbete där man inte hamnar i den konflikten, svarar han.
Man behöver inte ge upp sin tro i första hand, menar rabbinen.
– Du kanske inte behöver jobba som bartender om du vill vara ledig en fredagskväll.
Men, man måste vara pragmatisk och se det från fall till fall, anser han.
– Jobbar man inom sjukvården, inte minst i coronatider, är det ändå viktigare att rädda liv än att stanna hemma på sabbaten.
För den här artikeln har tidningen haft kontakt med flera praktiserande skånska judar. De flesta tackade nej till intervju av säkerhetsskäl. Hotet från islamistiska extremister och extremhögern är reellt och ett misslyckande för samhället, säger Moshe-David HaCohen. Det ska inte underskattas, men samtidigt lyfter han fram en annan faktor som förklaring till att en del inte vill berätta öppet om sin tro:
– I samhällets mittfåra finns det en känsla av överlägsenhet gentemot troende.
Han berättar om en paneldebatt på temat religion och mänskliga rättigheter som han nyligen deltog i vid Malmö universitet.
– Jag blev väldigt förvånad över aggressiviteten från studenternas sida.
Han fick bland annat höra att religion leder till krig och förtryck.
Du behöver inte hålla med mig om allting. Men om vi ska ha en seriös diskussion måste den grunda sig i ömsesidig acceptans.
Han väjer inte för att diskutera dessa och andra ”heta” frågor som homosexualitet och mänskliga rättigheter i förhållande till sin tro.
– Du behöver inte hålla med mig om allting. Men om vi ska ha en seriös diskussion måste den grunda sig på ömsesidig acceptans.
– Jag tvingar inte på någon mina värdering och vill bli bemött på samma sätt. En person måste kunna säga öppet: ”Jag är stolt över att vara jude och stolt över att vara religiös.”
Den judiska minoriteten har funnits länge i Sverige och är fullt integrerad. Men trots det möter fortfarande vissa judiska religiösa seder starkt motstånd, menar han.
– Omskärelse är ett bra exempel. Det är en flera tusen år gammal tradition som är central för tillhörigheten. Att kalla det ”stympning” och ”primitivt” visar på en bristande förståelse för hur viktiga vissa riter är.
Han påpekar att barnets rättigheter är en självklar del även för de troende, att många av de sekulära mänskliga rättigheterna har sin grund i religionen.
– Ett barn från religiös bakgrund som inte blir omskuret berövas sin identitet. Den insikten saknas i diskussionen.
Moshe-David HaCohen är rabbin i Judiska församlingen i Malmö. ”Ett samhälle som är liberalt på riktigt borde vara stolt över sina egna sedvänjor men samtidigt vara nyfiket på andras”, säger han.Bild: Åsa Sjöström
Som ytterligare exempel tar Moshe-David HaCohen den muslimska fastemånaden ramadan.
– Lärarna måste förstå att det är en helig månad, en tid för inre beskådande. Det får inte bara handla om huruvida man ska låta eleven gå hem om han får huvudvärk av att fasta. Det är ett ytligt sätt att betrakta religion på.
Istället borde skolan som institution låta barnen bejaka och lära sig att bli stolta över sina seder, menar han.
– ”Det här barnet har tagit del av en underbar tradition, det finns så mycket för oss andra att lära av det”, borde lärarna säga.
Om människor känner att de inte kan integrera sig utan att göra stora uppoffringar blir konsekvensen brist på integration som leder till extremism.
Sverige har blivit ett land där ett växande antal människor försöker komma underfund med hur de ska förena sin religiösa identitet med integration. Ska den processen lyckas hjälper det inte om man har en fördomsfull syn mot troende, menar rabbinen.
– Ett samhälle som är liberalt på riktigt borde vara stolt över sina egna sedvänjor men samtidigt vara nyfiket på andras, inte vara rädd för dem.
Det är inte så progressivt att säga ”du är inte välkommen hit om du inte ändrar dig”, menar rabbinen.
– Om människor känner att de inte kan integrera sig utan att göra stora uppoffringar blir konsekvensen brist på integration som leder till extremism. Det är ett ansvar som majoritetssamhället måste vara berett att ta.
Sverige blir inte pluralistiskt genom att tvinga troende att göra avkall på vilka de är, anser Moshe-David HaCohen:
– Vi kan inte skapa en mischmasch av ingenting genom att klippa alla band till vår identitet och kalla det multikulturalism.
Läs också Joel Halldorf: Arbete och religiös identitet måste gå att förena
Läs också Lättare förena jobb och tro i egna företaget
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl inpalivet@hdsydsvenskan.se eller på telefon 040-281200.
Gå till toppen