Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: För den biologiska mångfaldens skull: byt ut exotiska träd mot inhemska

Buskvegetationen växer sig hög på Lernacken vid brofästet. Men det är inte alltid det som ser ut som natur verkligen bidrar till den biologiska mångfalden, menar dagens skribenter.Bild: Moa Dahlin
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Idag infaller den biologiska mångfaldens dag och vi befinner oss precis i starten av det som måste få bli den biologiska mångfaldens decennium. Det pågår ett massutdöende av arter på jorden som vi människor orsakar och förlusten av biodiversitet har pekats ut som ett av de största hoten mot mänskligheten. Det sker inte bara i Amazonas eller på Madagaskar, utan även här hos oss i Sverige och Malmö. FN och den svenska regeringen har liksom Malmö stad satt upp miljömål som syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald – och nu är det dags att skrida till handling!
Malmö stad håller just nu på att ta fram ett nytt miljöprogram och man ser över Malmös översiktsplan. Översiktsplanen är ett visionärt dokument som pekar ut en övergripande riktning för hur staden ska utvecklas. Den utgör därmed ett bra tillfälle att staka ut vägen för hur en ökad biologisk mångfald i staden ska kunna uppnås. Men risken är stor att frågan återigen blir styvmoderligt behandlad och att den hamnar i skuggan av annat.
Eftersom översiktsplanen ska balansera många olika intressen mot varandra så är det extra viktigt med förslag som är direkt genomförbara och effektiva för biologisk mångfald. Vi anser att med den ytterst begränsade areal som ges för gröna ytor i Malmö stad – sedan bebyggelse, infrastruktur och jordbruk har fått sitt – så finns det inte utrymme för något som inte är natur. Strävan måste vara att alla stadens gröna ytor bidrar till:
• Biologisk mångfald.
• Möjlighet till vistelse i välmående inhemsk natur och fungerande ekosystem.
• Möjlighet till pedagogiska möten där frågor som ekologiska samband, ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan visas och förklaras för såväl vuxna som barn.
Platser som uppfyller dessa kriterier kommer att kombinera höga rekreationsvärden (för människor) och höga naturvärden (för växter, djur, svampar och ekosystem).
Strävan efter sådana platser bör skrivas in i översiktsplanen. Därefter bör Malmö stad satsa på att dels tillgängliggöra befintlig natur till allmänheten i största möjliga utsträckning – utan att den skadas – och dels fasa ut befintliga planteringar av exotiska träd, buskar och andra växter, liksom kortklippta mer eller mindre sterila gräsmattor och slutna nedgrävda dagvattensystem. Istället bör man satsa på inhemsk växtlighet, blommande ängsmarker och öppna dagvattensystem – till gagn för både människor och biologisk mångfald.
Om Malmös barn växer upp och tror att svensk natur utgörs av hästkastanjer, syrener, kanadensiskt gullris och sterila gräsmattor så finns det snart ingen som kan värna den biologiska mångfalden.
Att satsa på så kallade gröna och blå ytor är hedervärt, men färgen på ytorna är inte en lösning på hotet mot biologisk mångfald. Det är milsvid skillnad i mångfald mellan en gräsmatta och en äng, eller mellan en platan och en björk. Främmande växter hotar dessutom mångfalden utanför staden. Där det förr stod en spännande och artrik torrmarksflora i stadens utkanter täcks nu marken av fågelspridda trädgårdsväxter som spärroxbär, snöbär, havtorn och körsbärsplommon vilka sprider sig vidare utåt. Här måste Malmö stad tänka till och bidra även till regionen i stort!
Malmö kallas ibland för parkernas stad och det har ju sin charm. Men hotet mot biologisk mångfald, och i förlängningen mot vår egen existens, måste tas på större allvar. Det är hög tid att sluta blanda ihop grönytor med natur – och fylla staden med mer av det senare!
Josef Chaib Oxie
Kaj Svahn Sorgenfri
Gå till toppen